Varje år flyter det i land cirka 8 000 kubikmeter skräp, varav 94 procent utgörs av plast, bara längsmed Bohuskusten. Det gör vår vilda västkust till något av en skräpkust och får den att kvala in i Europas värstingklass. För att en strand ska uppnå god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv får det inte finnas fler än 20 skräpföremål per hundra meter strand. Istället landar det på 365 skräpföremål per hundra meter.

– Vi ligger långt över tröskelvärdet, konstaterar Maja Högvik.

Stor andel relaterat till fisket

Men vi har inte enbart oss själva att skylla. Upp till 80 procent av allt skräp som flyter iland vid västkusten uppskattas komma från utlandet, och har förts dit med hjälp av vindar och havsströmmar. Enligt en analys inom Havskonventionen för Nordostatlanten (Ospar), kommer merparten från närliggande länder som Danmark, Storbritannien, Norge, Tyskland och Nederländerna.

– En stor del av skräpet på västkusten är fiskerelaterat, och en av de vanligaste skräpkategorierna är små bitar av rep och snören, säger Maja Högvik.

Allt är inte rosaskimrande

Men tvärs över landet, längsmed Östersjökusten, är det bättre. Här finns endast 15 skräpföremål per hundra meter, och man klarar därför tröskeln för god miljöstatus. Till skillnad från västkusten är det mesta skräpet som hittas här våra egna synder, så som fimpar och glasspapper. Å andra sidan rör de mätningarna också stadsnära stränder – till skillnad från mätningarna på västkusten, där enbart oexploaterade stränder mäts. Men Maja Högvik tror inte det skulle ha varit någon större skillnad om samma typ av stränder mätts i Östersjön som i Västerhavet.  

– Det eftersom även de oexploaterade stränderna i Östersjön visar lägre siffror än motsvarande stränder på västkusten.

Ändå är inte allt rosaskimrande när det kommer till vårt gemensamma innanhav och marint skräp. I en bedömning från Helcom, som är Östersjöländernas samarbetsorgan, når endast fem av 16 havsbassänger under tröskelvärdet på max tjugo skräpföremål per hundra meter strand. Öresund är värst i Östersjön med 313 skräpföremål, men räknas till Västerhavet när det kommer till miljöbedömningen. Annars är det Rigabukten som är skräpigast inne i Östersjön med 156 föremål. Att just den svenska Östersjökusten når god miljöstatus beror till stor del på gynnsamma havsströmmar, tror Maja Högvik. Men det finns indikationer på att det går åt rätt håll, då mängderna skräp minskat i flera havsbassänger i Östersjön.

– Det indikerar att tillståndet har blivit bättre, eller åtminstone inte sämre, i Östersjön som helhet, säger Maja Högvik.

Att Östersjön sticker ut positivt i miljösammanhang hör inte till vanligheterna. Så varför?

– Det kan finnas flera skäl till detta, men sannolikt har det att göra med att det inte bor lika många människor och att de maritima aktiviteterna som sjöfart och fiske inte är lika omfattande i Östersjön som i andra hav. Den mänskliga påverkan är helt enkelt inte lika stor. 

För skräp på botten är övervakningen begränsad till de provtrålningar som Internationella havsforskningsrådet gör varje år för att uppskatta fiskebestånd. Där räknar och kategoriserar man också skräpet som fångas i trålen. Också för den kategorin når Östersjön god miljöstatus medan Västerhavet bommar det. Men det finns en blind fläck när det kommer till både väst- och östkust. Hur mycket mikro- och nanoplast som hamnar i våra hav varje år.

– Där har vi dessvärre inte kommit igång med någon regelbunden övervakning, säger Maja Högvik.