Som Syre rapporterat blev COP28 i Dubai ett svagt klimattoppmöte för jämställdheten. Rapporter som skulle främja jämställdhet lades direkt i byrålådan.

– Det minimala brukar vara att man i alla fall noterar rapporterna, det gjorde vi inte nu, sa Sveriges COP28-förhandlare Jennifer Unelius.

I Parisavtalet slås det fast att klimatomställningen ska främja jämställdhet. Vid COP-mötet 2017 antogs också ett första åtgärdsprogram för jämställdhet, som numera är en stående agendapunkt på varje klimattoppmöte.

– Det var en seger i sig att jämställdhet fick ett eget program och att det fanns finansiering för människor på Klimatkonventionens sekretariat att driva det här, säger Margareta Koltai, policyrådgivare för klimaträttvisa på Svenska kyrkan Act.

”Viktigt att höja ribban”

Nu ska COP29 ta beslut om ett nytt åtgärdsprogram, då det nuvarande löper ut 2025. När det utvärderades tidigare i år, konstaterade FN bland annat att fler länder nu har särskilda personer som ska främja jämställdhetsintegrering. Samtidigt återstår mycket arbete, inte minst inom COP-processen, där delegationerna fortfarande domineras av män. Vid COP28 var endast 36 procent av ländernas delegater kvinnor, och siffran för delegationschefer och biträdande delegationschefer var ännu lägre, 27,5 procent. I det nya jämställdhetsprogrammet som ska beslutas i Baku hoppas Margareta Koltai på skarpare skrivningar.

– Det är jätteviktigt att höja ribban, det vi kämpar för nu är att texterna ska bli mycket skarpare och inte bara en vägledning.

Samtidigt noterar hon att flera utvecklingsländer motsätter sig ett beslut om inte länderna enas om en rejäl ambitionshöjning vad gäller målet om klimatfinansiering efter 2025. Att främja jämställdhet är ett åtagande som kräver finansiering, lyder resonemanget. Margareta Koltai ger dem rätt.

– Vi pratar om länder som redan är enormt skuldsatta efter pandemin och som drabbas av extremväderhändelser slag i slag, så de ser på det här som ytterligare ett åtagande för ett problem vi varit med om att skapa.

Ryssland blockerar

Hon vill också se ett mer inkluderande språk i åtgärdsprogrammet och åtgärdsplanen, så att hudfärg, funktionsnedsättning, klasstillhörighet, kön och sexuell läggning också omfattas av det. Men konstaterar samtidigt att utgångsläget är tufft.

– Vi vet att de är några av de mest utsatta grupperna, men Ryssland blockerar och har sagt att vi kommer inte acceptera någon text där man pratar om ”gender in all its diversity”.

Så hur ser utsikterna ut att mötet ska leverera på vad ni efterlyser?

– Man vill ju inte ge upp hoppet förrän den sista dagen i förhandlingarna, men förutsättningarna är enormt tuffa och det har att göra med den polariserade värld vi lever i. Det är ju väldigt ruggiga saker som händer nu i förhandlingarna och så här långt har de positioneringarna bara stärkts, säger Margareta Koltai som följt förhandlingarna online, men som i dagarna reser till Baku för att delta på plats.

Även Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin reser inom kort till COP29, och kommer att följa förhandlingarna. Likt Margareta Koltai ser hon frågan om det nya åtgärdsprogrammet för jämställdhet som viktig för det globala klimatarbetet.

– Det är en viktig fråga, bland annat för att klimatfinansieringen ska ta hänsyn till kvinnors väl och ve.

Varför är frågan viktig?

– Klimatkrisen drabbar de svagaste mest och kvinnor över stora delar av världen kommer att få problem med att försörja sina familjer, det är en viktig dimension som inte får glömmas.