För ett år sedan ändrade Försäkringskassan sina rutiner för hur de hanterar de anställdas avdrag på lönen vid sjukfrånvaro. Det innebar att vissa som då var sjukskrivna plötsligt fick stora skulder till myndigheten. 

– Jag mådde så dåligt, jag visste inte hur det skulle gå. Jag fick sjukskriva mig på heltid igen, säger Beatrice, som precis hade kunnat gå upp i deltid innan lönesystemet ändrades.

Hon är en av de 551 sjukskrivna som har drabbats på Försäkringskassan. Majoriteten – 424 sjuka personer – hade skulder på över 15 000. Den största skulden låg på över 47 000 kronor, enligt siffror från Statens servicecenter. 

Statliga skulder, exempelvis från myndigheter som Försäkringskassan, går vanligtvis raka vägen till Kronofogden om de inte betalas inom utsatt tid. Uppskov eller avbetalningsplan beviljas då enbart i undantagsfall.

”Aldrig hänt förut”

Peter Stöckel är avdelningschef på Statens servicecenter, som administrerar lönerna åt 141 myndigheter, däribland Försäkringskassan. 

– Det är väldigt ovanligt, säger han apropå Försäkringskassans ändrade förfarande. 

Det vanliga är annars att myndigheterna väljer en princip som de håller fast vid, där man antingen från början drar av sjukfrånvaron på lönen samma månad eller att avdraget på lönen för sjukfrånvaron skjuts upp till nästa månad. Det senare innebär att långtidssjuka betalar tillbaka löneskulden först när de har börjat arbeta igen, eller när man slutar. 

– Mig veterligen har det aldrig hänt förut att en myndighet ändrar system på det här sättet, säger Peter Stöckel.

Ändringen innebar att Statens servicecenter plötsligt fick många frågor från anställda på Försäkringskassan. En del var bara undrande, andra både ledsna och arga, enligt Joachim Rogulla, enhetschef på Statens servicecenter.

Försäkringskassan erbjöd dem att rätta till skulden genom att kvitta den mot sparade semesterdagar. Den informationen fick Beatrice också av sin chef. Men sedan visade det sig inte gälla henne, utan bara om semesterdagarna kunde täcka hela skulden, inte delar av den.

– Jag håller redan på att gå på knäna med min inkomst. Hur tänker de sig att vi sjuka ska orka komma tillbaka till arbetet nu? säger Beatrice när Syre talar med henne i juni.

”Ingen förståelse”

Nu ett år efter förändringen är det oklart hur många som fortfarande är skuldsatta. 

När Syre återkopplar till Beatrice i oktober igen har hon fortfarande skulder, men har sluppit hamna hos Kronofogden. I stället har hon fått en ny chef som nu har en plan för hur hon successivt ska kunna betala av skulden med semesterdagar nu och längre fram. 

Beatrice tycker att Försäkringskassan hanterade förändringen uselt, utan medkänsla och strategi för hur de sjukskrivna skulle drabbas.

– Min tidigare chef var helt kall och visade ingen förståelse, ingenting, säger Beatrice. 

– Försäkringskassan ska hjälpa folk tillbaka i arbete, men de främjar inte återgång i arbete för sina egna anställda. Då hade inte sådana här saker hänt.

Så svarar Försäkringskassan

På Försäkringskassan förklarar förhandlingschef Björn Törnqvist i ett mejl att orsaken till förändringen var dels att arbetsgivaren ville ha en ”mer logisk hantering som blir lättare för medarbetaren att förstå, när avdrag görs samma månad som sjukfrånvaron”. Dels gjordes förändringen för att anpassa hanteringen inför ett nytt lönesystem. 

Han uppger att chefer och andra berörda har fått stöd och information om förändringen. 

Vad gäller Beatrice kritik mot att förändringen var dåligt förberedd och försämrar återgång i arbete för sina egna anställda svarar Björn Törnqvist:

”Det är tråkigt att vi inte kunnat hitta en tillräckligt bra lösning i våra lönesystem. Men vi, som arbetsgivare, är mån om att ha en god dialog och finna individuella lösningar i de situationer där det uppstått en löneskuld”.

Beatrice heter egentligen något annat.