FN-mötet COP16 om biologisk mångfald pågår just nu för fullt i Cali i Colombia, och i nästa vecka kommer världens politiker dit för att förhandla och förhoppningsvis komma framåt i arbetet med att kunna förverkliga de historiska mål som sattes under det förra mötet i Montreal.

Men vägen dit är lång, konstaterade Fredrik Hannerz, chef för naturmiljöenheten på klimat- och näringslivsdepartementet, under en presskonferens på onsdagsmorgonen.

– Ramverket som slöts i Montreal vid COP15 har bidragit till någon typ av uppvaknande kring de här frågorna (bland näringsliv och finansiell sektor, reds anm.) Arbetet har stärkts. Därmed inte sagt att det inte är lång väg kvar. Det finns väldigt mycket kvar att göra för att nå målsättningarna. 

På årets möte kommer det bland annat bli fokus på att få till regler för hur man ska kunna rapportera och följa upp arbetet med att nå de mål som togs under det förra FN-mötet. Det kommer också bli diskussioner om hur man ska kunna mobilisera resurser till det fortsatta arbetet och hur urfolks och lokalsamhällens rättigheter ska kunna respekteras.

En av de svåraste frågorna som länderna behöver komma överens om lär bli en så kallad mekanism för nyttodelning från användning av sekvensinformation. Med andra ord, hur ska digital information om arters gensekvenser få användas av exempelvis läkemedelsbolag? Idag finns ingen internationell lagstiftning kring detta, men många hävdar att det bör inrättas en fond som företagen som använder informationen kan betala in till, så att länder som tillhandahåller informationen kan få betalt, pengar som sedan kan gå till olika projekt för att skydda naturen.

Ofärdiga strategier

Inför mötet är det många länder som inte lämnat in sina strategier, NBSAP, över hur de planerar att nå målen, däribland även Sverige. Något som bland annat WWF kritiserat för att vara för långsamt. 

– Jag vill bara poängtera att det inte på något sätt saktar ner det utrymme vi har för att påbörja arbetet, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under presskonferensen.

Hon nämnde flera av de insatser som Sverige i dag gör för att nå de internationella målen, såsom satsningar på att restaurera våtmarker, skötsel av naturreservat, restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, det så kallade kväveklivet som ska motverka övergödning, samt havsmiljöpropositionen som lagts fram till riksdagen och som bland annat lyfter målet om att utöka de marina skyddade områdena till 30 procent till år 2030.

Otydligt hur skogen ska hanteras

Samtidigt hade hon svårt att svara på en fråga från DN, om hur man ska kunna uppnå 30 procent skyddad natur när siffran idag bara är 15 procent, samtidigt som det pågår en skogsbruksutredning som bland annat tittar på att ta bort kravet på avverkningstillstånd i fjällnära skogar, och att förkorta Skogsstyrelsens handläggningstid från 6 veckor till 10 dagar.

I en lång utläggning förklarade Pourmokhtari att det handlar om två olika saker, där en utredning, miljömålsberedningen, tittar på skydd av natur och den andra på hur bioekonomin och skogsproduktionen ska kunna utvecklas. Att de överlappar på vissa områden, ja, det blir en avvägning enligt Pourmokhtari.

– Det är självklart så att det kommer innebära avvägningar för regeringen inför att vi lägger fram den politik vi går vidare med. Och att det finns en bred parlamentarisk utredning där alla partier sitter med rätt svåra avvägningar för Sverige, som vi ju vet att vi under de senaste decennierna har haft svårt att komma överrens kring i en bredare krets, det är ju ett viktigt arbete, sa hon, och fortsatte:

– Samtidigt som det då pågår ett parallellt arbete som snarare handlar om hur Sverige också ska kunna bidra i en tid då EU exempelvis vill fasa ut fossil plast till förmån för pappersförpackningar och annat.

– Så det är många olika intressen som ska vägas in här, men det allra främsta när det rör hur vi ser till att skydda den särskilt skyddsvärda natur som Sverige har, det är genom naturreservatsbildning, nationalparker och annat, sa Pourmokhtari. 

Miljömålsberedningen väntas bli klar med sin utredning i februari nästa år. Därefter kommer Sverige ta fram den nationella strategin och planen för den biologiska mångfalden, NBSAP, som man ska överlämna till FN någon gång under 2025. 

Flera tunga roller under mötet

Men Sverige kommer till FN-mötet med en stark röst, poängterar Pourmokhtari. Bland annat är Sverige det land som ger mest pengar per capita till den globala miljöfonden GEF. Att mobilisera resurser till det vidare arbetet är en av de frågor som kommer vara ett viktigt fokus för Sverige under mötet. 

Sverige har också flera tunga roller under FN-mötet. Bland annat leder Sveriges chefsförhandlare, Charlotta Sörqvist, en plenararbetsgrupp som ska behandla flera av de övergripande frågorna. 

– Hon kommer att ha fullt upp, säger Fredrik Hannerz och fortsätter:

– Vi har också flera andra svenskar som bland annat leder arbetet kring urfolk och lokala samhällen och klimat och biologisk mångfald. Jätteroligt!

Hur förhandlingarna kommer att gå är ännu för tidigt att säga, menar Fredrik Hannerz. 

– Det finns en positiv atmosfär, hör vi. Förhandlingarna är igång på många olika nivåer, men det är först mot slutet av veckan som vi nog kan säga mer om hur vi tror att det utvecklar sig.