DEBATT. Johanna Deinum skriver den 16 oktober att vi måste familjeplanera mera för att ge plats åt djuren. Det hon missar är att familjeplanering pågår för fullt sedan femtiotalet, i takt med att välfärden stigit och kvinnor fått mer utbildning. I de flesta länder understiger födelsetalet 2,1 barn per kvinna. På Gapminder kan man se hur antalet nyfödda nu är betydligt lägre än antalet tioåringar. 

När nästan alla barn överlever och kvinnor får välja själva så blir det oftast 2 barn. Fertiliteten kan också ha påverkats av alla de hormonstörande kemikalier som moderna människor har i sina kroppar. 

De som däremot ökar i antal är vuxna över 60 år. Över hela jorden lever människor allt längre och bidrar till att jordens befolkning växer ytterligare några år. Men i flera länder är födelsetalen så låga att befolkningen nu minskar trots att de äldre blir så många fler. Nationalekonomer och andra är bekymrade över detta. Med dagens ekonomiska system måste de som producerar mat, prylar och tjänster ”försörja” färre barn, men desto fler gamla. 

Ekonomin skulle kunna utformas på ett annat sätt. Om äldres arbete värderades på samma sätt som de yngres så skulle jag få betalt för denna artikel. Min kompis skulle få betalt för att vattna blommorna och klippa gräset åt sin granne. Mina vänner skulle få betalt för att de tar hand om sina barnbarn. De som har onödigt mycket pengar håller uppe konsumtionen och skapar därför arbetstillfällen åt de yngre. 

För att förenkla det kan vi säga att vi pensionärer får en klumpsumma för vårt arbete, utan att behöva redovisa arbetade timmar. 

I vilket fall som helst tror jag inte att det är en framkomlig väg att propagera för ättestupa för att öka på takten för befolkningsminskning.