Trycket på mineraler till elbilsbatterier ökar kraftigt i världen och med det risken att människor utsätts för exploatering i samband med utvinningen. Amnestys tidigare utredningar har bland annat visat hur industriell koboltutvinning kan kopplas till tvångsvräkningar i Demokratiska republiken Kongo.

– Det är därför av största vikt att elfordonsföretagen använder sitt enorma inflytande, i egenskap av globala inköpare av mineraler, för att påverka gruvföretag och andra leverantörer längre ned i leveranskedjan att minska risker för människorättskränkningar, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard i ett pressmeddelande.

I en ny rapport, Recharge for Rights: Ranking the Human Rights Due Diligence Reporting of Leading Electric Vehicle Makers, har Amnesty analyserat hur 13 av de ledande elfordonstillverkarna i världen arbetar med så kallad Due diligence, alltså med att identifiera, förebygga, mildra och redovisa företagets risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan.

”En stor besvikelse”

Granskningen har gjorts utifrån företagens officiella rapporter och dokument och visar att inte något av företagen kan visa upp att de gör tillräckligt på området. Inget av bolagen fick högre poäng än 51 av totalt 90. Längst ner på listan hamnade kinesiska BYD, med 11 poäng. Det tyska företaget Mercedes-Benz fick högst poäng med 51 av 90.

– Även om vissa framsteg har gjorts är resultaten överlag en stor besvikelse. BYD, ett av de största och snabbast växande elfordonsföretagen, hamnade längst ner i vår lista. Företagets redovisning visar på en allvarlig brist på transparens när det gäller mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna för batterier, säger Agnès Callamard.

Det som granskningen bedömer är företagens prestationer utifrån kriterier som engagemang i policyer för mänskliga rättigheter, riskidentifieringsprocesser, kartläggning av leverantörskedjan, rapportering samt att avhjälpa de risker eller problem som identifieras, inklusive gottgörelse. Bedömningen omfattar inte alla åtgärder som företagen i praktiken kan ta till, eftersom den bara bygger på offentligt tillgänglig information som företagen själva har lämnat, genom offentliga redovisningar eller som svar på Amnestys förfrågningar. Det är alltså en utvärdering av hur företagen säger att de genomför due diligence för mänskliga rättigheter.

Odetaljerad information

Men likaså syns stora brister. Företag som BYD, Geely Auto, Hyundai, General Motors och Mitsubishi Motors fick lägst poäng när det gäller information om kartläggning av leverantörskedjan, eftersom de inte lämnade någon detaljerad information om sina leverantörskedjor. BYD avslöjar inte heller namnen på smältverk, raffinaderier eller gruvor. Geely Auto angav endast allmänna uppgifter om var deras mineraler kommer ifrån, utan att specificera platser för mineralutvinning.

Hyundai och Mitsubishi Motors uppvisade även en brist på transparens. De delade inga bevis för att de utför omfattande kartläggning av leverantörskedjan eller identifiering av gruvområden för kobolt, koppar, litium och nickel, vilket gör det svårt för intressenter att verifiera hur dessa verksamheter påverkar närliggande samhällen.

– I takt med att den globala omställningen till elfordon tar fart och driver på den globala konkurrensen, vilket möjliggör enorma vinster för bolagen, så uppmanar Amnesty alla bilstillverkare att stärka sina due diligence-insatser och anpassa dem till internationella människorättsnormer. Vi uppmanar också regeringar att stärka sin egen due diligence-lagstiftning gällande företags ansvar för mänskliga rättigheter, säger Agnès Callamard.