14 forskare, däribland svenska Johan Rockström, har publicerat en studie i den vetenskapliga tidskriften Bioscience, som sammanfattar några av de viktigaste parametrarna för planetens hälsa, en slags årlig uppdatering av tillståndet för klimatet. Och de beskriver det som en global nödsituation.

”Detta är en global nödsituation bortom allt tvivel. Mycket av själva livsstrukturen på jorden är i fara. Vi går in i en kritisk och oförutsägbar ny fas av klimatkrisen”, skriver forskarna i förordet.

”I ett halvt sekel har den globala uppvärmningen förutspåtts korrekt redan innan den observerades – och inte bara av oberoende akademiska forskare utan även av fossilbränsleföretag”, skriver forskarna vidare. 

Trots dessa varningar rör vi oss fortfarande i fel riktning, konstaterar forskarna. Utsläppen av fossila bränslen har ökat till den högsta någonsin, de tre varmaste dagarna någonsin inträffade i juni, och nuvarande politik leder oss mot en uppvärmning på cirka 2,7 grader till år 2100.

I rapporten går de igenom några av de många klimatrelaterade extremväder som inträffat bara under det senaste året, liksom de senaste trenderna inom flera ”planetära vitala tecken”, såsom avskogning, energianvändning, befolkningsökning och havstemperaturer, tecken som alla pekar åt fel håll.

Krävs transformativa lösningar

Men de nöjer sig inte med att enbart konstatera fakta, givet det allvarliga läget, utan diskuterar också nödvändiga politiska insatser. 

”Vårt mål i denna artikel är att kommunicera direkt till forskare, beslutsfattare och allmänheten. Som forskare och akademiker känner vi att det är vår moraliska plikt och våra institutioners att uppmärksamma mänskligheten på de växande hoten som vi står inför så tydligt som möjligt och att visa ledarskap när det gäller att ta itu med dem.”

Det som nu behövs är enligt forskarna ”transformativa, vetenskapsbaserade lösningar över alla aspekter av samhället”. De ger en rad konkreta råd till världsledarna och medborgarna.

Att snabbt avveckla användningen av fossila bränslen bör ha högsta prioritet. Detta kan till exempel göras genom att sätta ett globalt pris på koldioxid som är tillräckligt högt. 

Även en prissättning på och snabb minskning av metanutsläpp är viktig, då metan är en potent växthusgas som kan få stor effekt på kort sikt.

Obegränsad tillväxt ”en illusion”

Vi måste också ta tag i den obegränsade tillväxten, som är en illusion, skriver forskarna. ”Vi behöver djärva, transformativa förändringar: drastiskt minska överkonsumtion och slöseri, särskilt från de rika”. 

Att stabilisera och gradvis minska den mänskliga befolkningen är också viktigt, och bör göras genom att stärka utbildning och rättigheter för flickor och kvinnor, skriver de vidare. 

Andra åtgärder handlar om att reformera vår livsmedelsproduktion för att stödja mer växtbaserad mat och att se till att utbildning om klimatförändringar integreras i grundläggande läroplaner för gymnasieutbildning och högre utbildning över hela världen ”för att öka medvetenheten, förbättra klimatkunskapen och ge eleverna möjlighet att vidta åtgärder”.

Vi behöver också mer omedelbara ansträngningar för att skydda, återställa eller förvilda ekosystem och sist men inte minst anta ett ekonomiskt ramverk som är ekologiskt och ”post-tillväxt” och som säkerställer social rättvisa. 

”Vi fruktar faran för klimatsammanbrott”, skriver forskarna i sammanfattningen, och uppmanar till handling.

”Endast genom beslutsamma åtgärder kan vi skydda den naturliga världen, avvärja djupt mänskligt lidande och se till att framtida generationer ärver den levande värld de förtjänar. Mänsklighetens framtid hänger på en skör tråd.”