Polisen ska få hämta in fler biometriska underlag än idag, och de ska också kunna tas i fler situationer än tidigare. Det meddelade regeringen idag.
Imorgon, tisdag, lägger regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att utöka möjligheten för polisen att samla in biometriska underlag.
Det innebär bland annat att fler typer av underlag, förutom exempelvis DNA, fingeravtryck och ansiktsfoton, ska få hämtas in. Till exempel vill man lägga till röstinspelning.
Det ska också bli obligatoriskt att ta DNA-prov, fingeravtryck och ansiktsfoto av den som är anhållen eller häktad, misstänkt för brott, där fängelse ingår i straffskalan.
Polisen ska också få behandla uppgifterna som samlats in i särskilda biometriregister, som ska ersätta de nuvarande registren som finns, såsom DNA-registret och fingeravtrycksregistret.
Sökningar i Migrationsverkets register
Regeringen föreslår också att ansiktsbilder och fingeravtryck som finns i Migrationsverkets register ska få användas av polisen i förundersökningar om allvarliga brott. Det innebär alltså att ansiktsbilder och fingeravtryck från en okänd, misstänkt gärningsman ska få jämföras med bilder och fingeravtryck i Migrationsverkets register.
– Eftersom det här handlar om integritetskänsliga sökningar i myndighetsregister som innehåller fingeravtryck och ansiktsbilder av personer som varken är misstänkta eller dömda för brott, så innehåller förslaget också flera avgränsningar för att säkerställa en balans eller proportionalitet, säger Gunnar Strömmer under en presskonferens.
Sökningar ska därför bara få göras efter beslut av åklagare och i förundersökningar om allvarliga brott.
DNA-analys för att konstatera släktskap
Regeringen vill även införa nya regler kring hur Polisen ska få arbeta med DNA-analys för att konstatera släktskap i brottsutredningar. Metoden användes i ett pilotprojekt år 2019 för att lösa ett uppmärksammat dubbelmord i Linköping år 2004 har sedan dess fått kritik från Integritetsskyddsmyndigheten.
Nu vill regeringen införa lagändringar som gör att metoden får användas under förundersökningar om mord och grova våldtäktsbrott.
– Att vi begränsar det till så allvarliga brott är ju ett uttryck för att metoden så att säga är potentiellt sett integritetskänslig, säger Gunnar Strömmer.
