Utredningen ska bland annat analysera om möjligheterna att begränsa tiggeri bör utökas, hur väl den nuvarande lagstiftningen och de lokala förbuden fungerar samt lämna förslag på andra åtgärder som kan motverka tiggeri. Oavsett vad utredaren kommer fram till vill regeringen också att utredaren lämnar förslag på hur ett nationellt förbud ska kunna utformas. 

– Så att vi så att säga vet att vi fått alla relevanta frågeställningar genomlysta och har ett beredningsundrlag för att gå vidare också med ett nationellt förbud, om det är där som regeringen skulle landa, förtydligade justitieminister Gunnar Strömmer under måndagens presskonferens. 

Under presskonferensen blev det tydligt att de olika partierna har olika ingång till frågan. Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg konstaterade att ”detta är bra och det är också alldeles nödvändigt”. 

”Avvägningar”

Liberalernas partisekreterare Jakob Olofsgård fick istället flera frågor om hur hans parti kommer att ställa sig till det hela om det mynnar ut i ett faktiskt förslag om ett nationellt förbud, då flera riksdagsledamöter från Liberalerna uttryckligen sagt sig vara emot ett sådant. 

– Jag tror inte det finns någon liberal som inte är överrens om att man inte vill se att människor tigger, sade han först.

När han på nytt fick frågan om partiet ändrat ståndpunkt så svarade han:

– Liberalerna har varit tydliga i landsmötet om vad man tycker i de här frågorna. Och det vi gör i dag är en utredning som ska belysa avvägningarna mellan att det handlar om utsatta människor som också finns i en utsatthet för människohandel och människoexploatering, samtidigt så finns varje människas rätt att be om hjälp. Det är utredningen som vi tillsätter i dag som ska göra de här avvägningarna.

Men om det blir ett framtida stöd var oklart.

– Vi följer Tidöavtalet i dag och inrättar den här utredningen. 

”Bestraffar, segregerar och kontrollerar”

Vid flera tillfällen under presskonferensen återkom politikerna till att prata om bakomliggande kriminalitet. 

– Det är för oss inte rimligt att människor reser över halva Europa för att tigga här utanför våra butiker. Det är varken intressant för oss, eller värdigt den enskilde och inte minst sörjer det utanförskap och kriminalitet, säger Linda Lindberg (SD).

Att det skulle ligga organisering och kriminalitet bakom tiggeri är ovanligt, har både studier från Amnesty och från Polisen visat. Istället handlar det ofta om individer som försöker försörja sina familjer. Amnesty har också vid flera tillfällen kritiserat förslagen om att införa förbud mot tiggeri. 

– Tiggeriförbud bestraffar, segregerar och kontrollerar människor som lever i fattigdom och annan ekonomisk och social utsatthet, inte sällan till följd av historiskt förtryck och diskriminering. Europadomstolen har också slagit fast att tiggeriförbud kan kränka mänsklig värdighet eftersom det handlar om människors överlevnad. Dessutom får tiggeriförbud diskriminerande effekter och riskerar att öka hot och hat mot individer eller grupper som drabbas av förbud, säger Tilda Pontén, sakkunnig på Amnesty Sverige, i ett mail till Syre.

Rätten till mänsklig värdighet

Den dom hon hänvisar till kommer från 2021, då Europadomstolen slog fast att staden Genève i Schweiz bröt mot rätten till mänsklig värdighet när man infört ett lokalt tiggeriförbud och därefter bötfält och frihetsberövat en kvinna för att ha tiggt.

– Att regeringen går vidare med ett nationellt tiggeriförbud är missriktat och eftersom det inte kommer ta bort fattigdomen i samhället utan förmodligen bara öka lidande, säger Tilda Pontén och fortsätter:

– Utifrån ett människorättsperspektiv är detta förslag under all kritik eftersom tiggeriförbud diskriminerar mot människor i ekonomisk och social utsatthet och riskerar att kränka deras rätt till mänsklig värdighet om de inte längre har möjlighet att be om hjälp för sin försörjning.

Krister Thelin utredare

Utredare blir före detta hovrättslagman Krister Thelin. Det uppmärksammades under presskonferensen att han redan flitigt debatterat frågorna på sociala medier och tycks vara för lokala förbud snarare än nationella. 

– Att vi har att göra med en utredare som är bekant med ämnet, det ser jag som en tillgång, konstaterade Gunnar Strömmer och tillade att uppdraget i sig är tydligt. 

– Vi vill både ha en allsidig belysning av helheten, i det ingår för all del möjligheten för utredaren att peka på lösningar som han i det här fallet tycker är lämpliga, men vi vill också ha ett förslag på en nationell reglering, så att vi har hela beredningsunderlaget klart för oss. 

Uppdraget ska redovisas senast den 26 juni 2025.

Texten har uppdaterats.