Startsida - Nyheter

Zoom

Svenskarnas odlingsintresse växer – bör tas tillvara

Kommuner bör hjälpa till och se till att fler får tillgång till odlingslotter, menar Fritidsodlingens riksorganisation.

I veckan pågår beredskapsveckan runtom i landet. Ett lite bortglömt område när det gäller beredskap är svenskarnas stora odlingsintresse. Det menar Fritidsodlingens riksorganisation, som skulle vilja se att kunskapen kring fritidsodling tas tillvara och säkerställs. 

Fritidsodlingen skulle kunna spela en viktig roll om landet hamnar i någon form av kris, det menar Fritidsodlingens riksorganisation, FOR. I en kommande rapport som de släpper i oktober kan man bland annat läsa att mer än hälften (51 procent) av Sveriges vuxna befolkning är intresserade av trädgård och odling – en större andel än vad man sett i tidigare undersökningar. Och intresset har ökat för fyra av tio (38 procent) under de senaste fem åren. 

– Vi ser att både pandemin och det osäkra omvärldsläget, men också klimatförändringarna har påverkat vårt intresse. Det finns också ett ekonomiskt perspektiv i det hela: prisbilden påverkar. Sedan tror jag att människor blivit allt mer medvetna om vad man stoppar i sig, när man ser siffror på hur mycket grödorna besprutas och hur långt de transporteras, säger Inger Ekrem, ordförande i FOR:s styrelsemöte.

Det är tredje gången som organisationen genomför en liknande undersökning. De två första gjordes år 2002 och 2012 och i oktober släpps Fritidsodlingens omfattning 2024. Över detta tidsspann kan man som sagt märka av ett ökat intresse. 

– Trädgård är det näst vanligaste intresset bland svenskarna, efter promenader utomhus. Det finns en enorm kraft i det!

Kommuner kan hjälpa till

Men denna rörelse skulle trots det kunna behöva lite hjälp på traven för att nå sin fulla potential. 

– Kommuner skulle kunna upplåta mer områden för odling för de som bor i lägenheter, och åtminstone se till att man inte bygger bort odlingsbar mark. Åkrar nära städerna är det som framförallt skulle behövas. Här har ju stat och kommun ett ansvar att möjliggöra detta, säger Inger Ekrem.

Det finns en rad olika sätt att odla som fritidsodlare. Ett sätt är att hitta en tillsammansodling, eller att gå ihop och samarbeta på andra sätt. 

– Den som har en stor trädgård men inte har tid eller orkar sköta den kan bjuda in de som orkar. Kommuner kan skapa fler odlingslotter till de som vill odla och se till att inte bygga på väletablerade koloniområden. Det finns koloniområden som är hotade på grund av att man vill använda marken för att bygga bostäder. Men odlingsbar mark kommer vara guld värd i framtiden, inte minst om man betänker att våra breddgrader klimatmässigt kommer vara relativt gynnade. 

Rusta för klimatförändringar

Samtidigt kommer klimatförändringarna i sig att innebära många utmaningar, med längre torrperioder och kraftigare skyfall, vilket kan slå mycket hårt mot skördar.  

– Vi går ju mot en mer instabil klimatmodell, om jag förstått experterna rätt. Vi vet att när olika vädertyper träffar oss så blir det ofta mer, såväl torka som vind och nederbörd. Det måste vi så klart ta höjd för. Och har man då stora monokulturer så krävs det andra insatser. Mindre odlingar med blandade grödor är inte fel som ett komplement till de större. 

Det kan vara bra att vara medveten om att klimatförändringarna också kan slå hårt mot skördar i länder som vi brukar importera från, menar Inger Ekrem. 

– Torkan i södra Europa kommer ju bli vanligare och vi importerar ju mycket därifrån. När de inte har tillräckligt mycket vatten så kommer de inte vara så intresserade av att exportera till oss.

Svenska äpplen

Hon lyfter de svenska äpplena som ett exempel där vi skulle kunna vara helt självförsörjande. 

– Vi skulle inte behöva importera så mycket som en enda äppelkärna! Numera finns det också teknik som gör att vi kan lagra äpplena så att de räcker till nästa år.

Inger Ekrem vurmar lite extra för svenska äpplen och menar att import av äpplen är helt onödigt i Sverige. Foto: Privat

Hon påpekar det absurda i att vi just nu är mitt uppe i äppelsäsongen och att det trots det finns kommuner och skolor som upphandlar äpplen från utlandet. Trots att de har närhet till svenska äppelproducenter.

– Vi behöver ett annat förhållningssätt. Visst kan det vara billigare att köpa från andra länder, till exempel från Polen som har mycket äppelodling. Men de sprutar också på ett annat sätt och sen kommer transporterna på det. I Sverige sprutar vi otroligt lite, vi har en av de bästa äppelodlingarna i världen. Så varför köpa från Kina eller Chile? Sluta med det! Kostnaden kommer att tas någon annanstans ifrån. Om inte annat från naturen och pollinatörerna. Vi gynnar ju den biologiska mångfalden med allt vad det innebär när vi odlar här. 

Odling i skolan

Det vi inte gör i fredstid det kommer vi inte heller kunna göra i kristider, konstaterar Inger Ekrem. Därför skulle hon vilja se att kunskaperna om odling blir bättre i Sverige. 

– Istället för att ha uppdelade ämnen som syslöjd och träslöjd skulle man kunna ha ett övergripande ämne: vardagskunskap. Där man lär sig praktiska saker som att reparera kläder, reparera prylar och baskunskaperna i att odla, tillaga och förvara. Det här är en idé som från början kommer från en briljant NO-lärare, Andreas Andersson. 

Det finns visserligen oändligt mycket kunskap för den som är odlingsintresserad att ta till sig från internet, men det finns en hake med det. 

– Just för att det finns så mycket så kan det vara svårt att sålla i djungeln. Man behöver ha en konkret baskunskap. Så här odlar du. Har man det så kan man odla nästan vad som helst sedan. Det är en nyckel.

– Sen finns det mycket annat som man kan lära runtomkring. Hur tar man tillvara på skörden? Det finns så mycket kunskap från förr som många inte har idag. 

Kunskaperna som kom med alla köksträdgårdar som var vanliga i Sverige för bara ett par generationer sedan har till viss del försvunnit. I andra länder, bland annat i de baltiska, så har detta inte alls försvunnit i samma utsträckning, förklarar Inger Ekrem. 

Med lite odling på schemat i skolorna skulle detta kunna vända. 

– Vi ser också att den åldersgrupp där odlingsintresset ökat mest är åldern 18-34 år. Där ser vi en 50-procentig ökning. Det är fantastiskt, tycker jag!

Den som har odlat själv någon gång vet också hur mycket jobb som ligger bakom. 

– Man får en större respekt för den odlade grödan. Matsvinnet är en del i det här. Odlar man så slänger man inte mat bara för att det till exempel har en prick på sig. 

Tillsammans är starkare

Att odla är något som alla kan göra, i liten eller större skala. Till och med på fönsterbläcket under hösten och vintern. 

– Du kan till exempel sätta ner några ärtor eller solrosfrön och sedan äta de skott som kommer upp, tipsar Inger Ekrem.

Men ska det bli mer självförsörjning och beredskap över det hela så räcker det inte med att alla sitter och odlar lite på sin egen täppa.

– Beredskap är gemenskap. Vi är beroende av varandra, som samhälle, som by. Det är vi tillsammans, som samhälle, som gemensamt kan öka självförsörjningsgraden. 

Hon tipsar om initiativet potatisuppropet, som drog igång under pandemin. 

– Potatis är en av de mest klimatsmarta grödorna vi har. Historiskt har potatis varit en bra basföda i kristider, och är en av de grödor som använder minst vatten per kalori. Under första och andra världskriget var scouter ute och satte potatis, och i parkerna inne i stan höll man odlingskurser. De ville redan då att folk skulle veta hur man odlar. 

Just potatis är en gröda som det är bra att gå ihop och göra tillsammans, säger hon.

– Det är tidskrävande att göra ett stort potatisland själv. Här kan man skapa klubbar där man hjälps åt och odlar tillsammans. Då får man in den sociala biten också. Och är någon borta så finns det alltid någon som är där och kan vattna och sköta om. 

Det vackra

Sist men inte minst måste man också komma ihåg att odling och trädgård också ger oss välmående.

– Man mår ju bra av att vara i en trädgård. Blommor, rosor, vackra träd… Det ger livskvalitet. Forskning visar ju också att vi mår bra när vi håller på med jorden och alla mikroorganismer som finns där. Och gemensamhetsodlingar, det gör oss gott. Vi mår bra av det. Trädgårdar är också ett ställe där vi kan mötas universellt. Du kan komma från var som helst i världen. I trädgården ganska likvärdiga, yngre, äldre, nytillkomna. Vi kan lära av varandra och det blir en mötesplats. De som är ensamma kan gå med i en trädgårdsförening eller gemensamhetsodling och hitta ett socialt sammanhang där. 

– Och för barn kan det vara en otroligt upplevelse att odla något och se att det blir bra! Något att vara stolt över. Det är lite av magi att se att det lilla fröet blir till något stort!

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV