”En gyllene lösning”, så annonserade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) höjningen av reduktionsplikten från sex till tio procent. På så sätt skulle regeringen gå från att bomma till att klara Sveriges beting till EU:s utsläppsmål (ESR), som främst rör jordbruk, transporter, byggnader och arbetsmaskiner.

– Med åtgärderna i budgetpropositionen för år 2025 väntas Sverige kunna nå vårt ESR-åtagande till år 2030 med viss marginal, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), när hon kallade till presskonferens för att berätta om den klimatredovisning som följde med budgeten.

Går elektrifieringen i den takt som regeringen räknat med och billigare drivmedel inte får trafikmängden att sticka iväg, väntas ESR-målet överträffas med mellan 1,6 och 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Men vad Romina Pourmokhtari (L) inte berättade var att om Sverige ska klara målsnöret måste regeringen också klara ett delmål i ett annat klimatmål, den så kallade LULUCF–sektorn, som rör hur mycket Sveriges kolsänka ska öka.

– Om vi inte klarar vårt åtagande under LULUCF så dras det automatiskt utsläppsminskningar som vi har åstadkommit i ESR, säger Sara Almqvist, chef för Naturvårdsverkets klimatanalysenhet.

Möjligt underskott

Reglerna för automatisk avräkning mot ESR gäller enbart perioden 2021 till 2025 i LULUCF-målet till 2030. Men om Sverige inte klarar sitt åtagande under denna period kan det innebära ”kännbara konsekvenser”, enligt Sara Almqvist. I regeringens egen klimatredovisning uppskattas det bli ett underskott på 13,7 miljoner ton under perioden för avskogad mark, mark som beskogats samt brukad åkermark och brukad betesmark mellan 2021 och 2025. Men klimatredovisningen är ofullständig. Den största kategorin som rör kolsänkan, den skog som brukas, finns det inga uppgifter för under perioden, uppger regeringskansliet.

– Det är väldigt stora osäkerheter som gör det svårt att i dagsläget bedöma hur det kan landa, säger Björn Boström, analytiker på Naturvårdsverket.

Orsaken förklaras främst med att det ska ske en ”teknisk korrigering” av den skogliga referensnivån. Det vill säga vad skogens nettoupptag under perioden 2021-2025 ska jämföras med. Mattias Lundblad, forskare vid SLU, som deltagit i arbetet med att ta fram referensnivån, berättar att poängen med en teknisk korrigering är att rapporterade nettoupptag ska vara ”konsistenta med referensnivån så att man bara ska kunna tillgodoräkna sig det som är en effekt av att man har vidtagit åtgärder, så som att man har begränsat avverkningsnivån eller ökat tillväxten”.

– Du ska inte kunna få krediter eller debiteras av andra anledningar, som att metoderna för beräkningarna ändrats eller att skogstillståndet förändrats av andra orsaker än direkta åtgärder i skogsbruket jämfört med referensperioden 2000-2009, säger han.

Finns det någon uppskattning för vad det kan landa på?

– Nej, vi har inte gjort den där tekniska korrigeringen än så det är svårt att säga, den ska också granskas och godkännas. Det finns en möjlighet att det kommer vara ett underskott men vi vet ju inte heller utfallet för de sista bokföringsåren så det kan lika gärna bli ett överskott.

”Tidsaspekten är knepig”

Avgörande för den slutgiltiga siffran väntas förutom tillväxtnivåerna också virkesuttaget under perioden bli. Under 2021-2022 var uttaget rekordhögt. Å andra sidan sjönk avverkningsnivån kraftigt 2023.

– Avverkningsnivåerna i dag beror ju helt och hållet på industrins behov. Till exempel 2023 gick ju avverkningen ner med 5 miljoner skogskubikmeter jämfört med åren innan och det motsvarar runt sju miljoner ton koldioxid ett enskilt år. Men ökningen i skogens biomassa kompenseras av att nettoupptaget i andra kolpooler, till exempel träprodukter och stubbar, minskar så effekten totalt blir inte så stor, säger Mattias Lundblad.

I december ska miljömålsberedningen presentera en strategi och styrmedel som bidrar till Sveriges beting inom LULUCF. Samtidigt rycker slutåret för delmålet 2021-2025 allt närmare (som är det som automatiskt avräknas mot ESR). Styrmedel för minskad avverkningstakt skulle snabbt kunna öka kolsänkan. Samtidigt är det politiskt impopulärt. Men det kan också visa sig svårt att utforma så det får effekt, påpekar Mattias Lundblad. Andra, mindre kontroversiella åtgärder, så som återvätning av skogsmark och gödsling tar flera år innan det kan påverka skogens tillväxt.

– Tidsaspekten är knepig, konstaterar Mattias Lundblad.

”Behövs en fallhöjd”

Som Syre tidigare berättat aviserade den Socialdemokratiska regeringen sommaren 2022 att man skulle klara EU:s mål om att öka kolsänkan utan att minska avverkningstakten. Men då planerades det fortfarande för en hög reduktionsplikt fram till 2030, vilket innebar att man såg ut att klara ESR-målet med stor marginal. En överprestation i ESR kan nämligen kompensera för en underprestation i att öka kolsänkan – och den mekanismen ville S-regeringen använda sig av, till skillnad från tidigare år. Något som fick Miljöpartiets tidigare språkrör Per Bolund att ryta till.

– Under de sju år som vi suttit i regering har vi förhandlat oss fram till att överskottet ska skrotas för att klimatarbetet i Sverige ska få största möjliga genomslag, nu vill regeringen istället använda det för att minska åtagandet gentemot LULUCF, sa han till Syre.

Med en möjlig men liten marginal för att klara ESR-målet står nu alltså Tidösamarbetet inför att ändå kunna bomma det, om det blir ett underskott i målet för kolsänkan 2021-2025. Men också inför en risk att bomma LULUCF-målet över hela perioden till 2030 – men nu utan möjlighet att hantera det genom en överprestation inom ESR, så som S avsåg göra. Magnus Nilsson, som är oberoende klimatanalytiker, säger att regeringen försatt sig i en omöjlig sits – som slår mot båda klimatmålen, när man bundit sig vid löften om att hålla priset vid pump nere ”till varje pris”.

– Ett sätt klara det vore att strama åt på trafikområdet så att man får en planerad överprestation inom ESR och en fallhöjd. Nu tar de sig in precis så det skriker i kurvan.

Så kan man säga att Sverige är i linje med EU-lagstiftningens krav?

– Kanske, om man har mycket tur. Regeringen har ingen nämnvärd kontroll över utsläppsutvecklingen.

Slutgiltig bokföring för målet 2021-2025 (som är det som avräknas mot ESR) sker först 2027. Syre söker klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari för en kommentar till varför kopplingen mellan LULUCF 2021-2025 och ESR inte nämndes i samband med att klimatredovisningen presenterades.