På grund av en stark årsklass strömming 2022 kan fisket i Bottniska viken öka nästa år med upp till 30 procent jämfört med i fjol, utan att äventyra beståndet, enligt Internationella havsforskningsrådet (Ices). Ändå är det inte goda nyheter för varken kustfisket eller ekosystemet, menar forskaren David Gilljam.
I fjol lade EU-kommissionen ett förslag om att strömmingsfisket i Bottniska viken skulle stängas 2024 på grundval av ett råd från Internationella havsforskningsrådet (Ices). Förslaget fick nobben av politikerna i ministerrådet, som tillät en kvot på 55 000 ton. När Ices nu släppt sitt råd för 2025 föreslår de en ökad kvot på mellan 18 och 30 procent.
– Personligen tycker jag det är en ganska uppseendeväckande skillnad, konstaterar David Gilljam, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Till grund för rådet ligger en stark årsklass av strömmingar från 2022, som växt sig stora nog för att reproducera sig – och få beståndet att växa igen. I fjolårets råd från Ices bedömdes inte åldersklassen vara lika stark som årets insamlade data visat att den faktiskt var, berättar David Gilljam som säger att en nedgång av beståndet som pågått i 30 år, nu verkar ha planat ut.
– Min förhoppning är att det här är någon slags vändpunkt, men det är för tidigt att säga om det faktiskt kommer att vara en långsiktigt uppåtgående trend framöver.
Lägre andel äldre individer
Men att Ices råd nu innebär en drastisk ökning från nollrådet 2024 har också att göra med förvaltningsplanen för Östersjön. I den finns en regel som säger att om risken för att ett bestånd kollapsar överstiger fem procent, ska fisket stängas. I fjol bedömdes den risken till 9 procent – även om det inte skulle fiskats alls, medan den i år hamnar på mellan 4,1 och 4,8 procent, med en kvot på mellan 66 446 till 74 515 tusen ton.
– Den är ju där och nosar men den bedöms till att vara under 5 procent. Samtidigt ska man vara medveten om att det finns osäkerheter i bedömningarna från Ices, säger David Gilljam.
Men även om det nu finns utrymme för ett betydligt större strömmingsfiske enligt Ices innebär det inte goda nyheter för kustfiskarna, som i flera år larmat om uteblivna fångster. För även om antalet lekmogna strömmingar ökat har inte antalet äldre och därmed större individer gjort det, det vill säga de som kustfiskarna vill få upp, berättar David Gilljam.
– Det har faktiskt fortsatt sjunka, säger han.
Om politikerna väljer att följa Ices råd väntas utvecklingen med låg andel äldre strömming i beståndet fortsätta, spår han.
– Ökar man fisket minskar sannolikheten för strömmingen att bli stor, då risken för att bli uppfiskad är högre. Sedan beror det naturligtvis på födotillgång och det finns naturliga variationer i storleksstrukturen också. Men något som vi kan påverka nu, det är mängden fisk vi fiskar upp ur havet.
Kan få effekter i ekosystemet
Att en allt större andel av strömmingen befinner sig i de lägre åldersklasserna, kan också ge kaskadeffekter i ekosystemet. David Gilljam förklarar att de äldre strömmingarna fyller en reglerande funktion, då de kan äta spigg – en liten fisk som i sin tur äter djurplankton, vars föda utgörs av växtplankton. Så om den stora strömmingen minskar i antal ger det spiggen möjlighet att öka i antal, vilket leder till mindre djurplankton – och därför mer växtplankton.
– I slutändan kan minskad andel stor strömming till exempel leda till ökad mängd trådalger längs kustzonen. Spiggen äter också ägg och larver från abborre, gädda och gös som har det svårt på många ställen längs med kusten, säger David Gilljam.
Tas inte hänsyn till i förvaltningen
Förvaltningen av Östersjöns bestånd utgår från MSY-principen, det vill säga hur mycket fisk som maximalt kan fångas upp, utan att reproduktionen av beståndet äventyras – utifrån en viss accepterad risk. Men effekter på ekosystemet och åldersstrukturen på strömmingen är inget som tas hänsyn till utifrån förvaltningsmodellen, varför inte heller EU-kommissionen beställer svar på sådana frågor från forskarna.
– Det finns betydligt många fler andra viktiga saker i ett ekosystem och för en fiskpopulation som inte utvärderas med hjälp av MSY-förvaltning, säger David Gilljam.
Flera studier har också indikerat att strömmingen i Bottniska viken egentligen består av flera genetiskt skilda bestånd. På så sätt kan strömmingen sammantaget klara ett visst fisketryck – men enstaka delbestånd riskera att fiskas ut. Inte heller det tar man hänsyn till i förvaltningen, och kustfiskarna har lyft det som en möjlig förklaring till att strömmingen försvunnit från kusten.
– Det går inte att utesluta. Men det är extremt svårt att visa sambanden eftersom vi inte i detalj riktigt vet hur strömmingen rör sig.
Strömmingen har blivit mindre
Att strömmingen blivit mindre har flera orsaker. En är hårt fisketryck som gjort att en allt större andel består av unga individer, medan strömmingarna i de äldre åldersklasserna blivit färre. Men något har också hänt med tillväxten, något som framförallt ändrades för en 20-30 år sedan. Vad det berodde på gäckar forskarna. Men en förklaring är en förändrad födoväv i Östersjön. Även Östersjöns östra torskbestånd har blivit betydligt mindre.
Fakta: SLU/David Gilljam
