Under måndagen lade öarna Vanuatu, Fiji och Samoa fram ett formellt förslag till Internationella brottmålsdomstolen om att göra ekocid, det vill säga storskalig miljöförstörelse, till ett internationellt brott. 

Jojo Mehta, en av grundarna av kampanjgruppen Stop ecocide international, säger till The Guardian att draget är en milstolpe i kampen för att få ekocid erkänt. 

– När det väl står på ICC:s schema måste det diskuteras. Hittills har medlemsländerna inte varit skyldiga att ta itu med frågan, säger hon.

I Romstadgan finns fyra internationella brott inkluderade: folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. På senare tid har pressen på att få in ekocid som ett femte brott ökat. Bland annat har Belgien tagit steget att inkludera brottet i sin nationella brottslagstiftning, och flera andra länder är på gång. Även på EU-nivå har nya, hårdare miljöbrottslagar röstats igenom. En ny internationell Ipsos-undersökning visar också att 72 procent av invånarna i 18 G20-länder vill se att ekocid blir ett brott. 

Men att få till en ny internationell brottslagstiftning kan ta lång tid, upp till ett decennium. Vägen dit kommer troligen också att kantas av intensiv lobbying från företag inom exempelvis oljebranschen, vars ledare riskerar att dömas för just detta brott. Men juristen Philippe Sands KC, som varit med och tagit fram den juridiska definitionen av ekocid, säger till The Guardian att han är ”hundra procent” säker på att ekocid så småningom kommer att erkännas av domstolen.

– Frågan är bara när. Jag var skeptisk först, men nu är jag en sann troende. Det har redan skett en verklig förändring, där vissa länder har infogat det i nationell lagstiftning. Jag tror att det här är rätt idé vid rätt tidpunkt.