Redan nu märks en ökning av kvinnor i landets fängelser och till 2033 kommer antalet kvinnoplatser att öka till närmare 2 000, enligt en ny rapport från Kriminalvården. Det hänger bland annat samman med förslag i Tidöavtalet om exempelvis striktare regler för villkorlig frigivning.
Kriminalvården har utrett behovet av antalet kvinnoplatser utifrån de lagändringar som nämns i Tidöavtalet. I rapporten Fler kvinnor i anstalt framgår att antalet fängelseplatser för kvinnor kommer att behöva femdubblas fram till år 2033.
– Vi har beräknat att andelen kvinnor kommer fortsätta att utgöra sex procent och då ser man att vi kommer att ha en stor ökning. Vi kommer att behöva gå från cirka 400 platser i dag till närmare 2 000 platser 2033, säger Ulrika Lilljegren, som gjort rapporten och är expert på kapacitetsökning inom Kriminalvården, i en kommentar.
Men redan nu märks att fler kvinnor döms till fängelse. Enligt en färsk analys, framtagen av Kriminalvården, har antalet kvinnor på anstalt ökat kraftigt sedan förra sommaren. I juli var det genomsnittliga antalet inskrivna kvinnor på landets anstalter 519. Samma period förra året var det 405 – en ökning med 28 procent, enligt myndigheten.
Förändringen är ett resultat av en generell ökning av antalet kvinnor på anstalter samt av lagändringar som nämns i Tidöavtalet, som väntas påverka beläggningen ytterligare.
Ökat behov till följd av Tidöavtalet
I en rapport från Kriminalvården i april förra året, Kriminalvårdens kapacitetsbehov till följd av Tidöavtalet, slog man fast att om förslagen i Tidöavtalet genomförs kommer det att behövas tusentals nya anstaltsplatser – utöver dem som redan beslutats av tidigare regeringar – samt en fördubbling av antalet medarbetare.
– Den här innebär en plats- och personalökning som saknar motstycke i svensk kriminalvårdshistoria, sa Susanne Wedin, kriminalvårdsdirektör i samband med att rapporten släpptes förra året.
Rapporten, som beställts av Tidöregeringen, gick igenom samtliga 13 reformförslag under rubriken ”Kriminalitet” i Tidöavtalet och fann att till exempel förslaget om striktare ”regler för villkorlig frigivning” kunde innebära ”ökningar på mellan 2 500 och 4 000 fängelseår. Ett fängelseår motsvarar ungefär en anstaltsplats”.
– Vi vet sedan tidigare att förändringar av reglerna för villkorlig frigivning ger både relativt stora och direkta effekter på kapacitetsbehoven. Andra starkt påverkande reformer som vi pekar på i rapporten är till exempel ändringar av gränsen för obligatorisk häktning och borttagande av presumtionen mot fängelse, kommenterar Martin Holmgren, generaldirektör på Kriminalvården, rapporten.
