En kortnosig sjöhäst har hittats i svenskt vatten. Ett ovanligt fynd skriver Landets Fria. Det är bara tredje dokumenterade fyndet i svenska vatten.
Den kortnosiga sjöhästen, Hippocampus hippocampus upptäcktes i samband med ett forskningsprojekt i närheten av forskningsstationen i Fiskebäckskil i Bohuslän. Bakom forskningsprojektet står Göteborgs universitet och Kristineberg Center.
– Jag blev väldigt förvånad men kände igen den direkt eftersom jag har sett dem när jag dykt i sjögräsängar i Medelhavet. I mitt doktorandprojekt har jag observerat nära 100 000 individer av fisk och jämfört med historiska data, och det här är den första svenska sjöhästen observerad inom ett forskningsprojekt, säger Elena Tamarit Castro, doktorand vid Kristineberg Center och Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, i en kommentar.
Klimatförändringar påverkar
Elena Tamarit Castro och hennes team undersöker i sitt forskningsprojekt hur klimatförändringar påverkar fiskar i kustområdena och säger att upptäckten av sjöhästen kan ha att göra med den globala uppvärmningen.
– Sjöhästar är vanliga i Medelhavet där temperaturen är varmare. Eftersom temperaturen ökar på svenska kusten kanske de kommer att bli vanliga här också. Men andra arter kan också försvinna. Just nu undersöker vi hur väl fisk som lever i ålgräsängar klarar av värmeböljor, och de resultaten kan hjälpa oss att förstå varför vissa arter minskar, säger Elena Tamarit Castro.
Kortnosad sjöhäst
• Den kortnosade sjöhästen är en fisk som blir upp till 15 centimeter lång och nosen utgör mindre än en tredjedel av huvudlängden. Till skillnad från den långnosade sjöhästen saknar den i regel några flikar på huvud eller kropp.
• Sjöhästen saknar stjärtfena, och använder istället stjärten som gripsvans. Den kortnosade sjöhästen lever i kustnära, tidvattenspåverkade tångbälten, där gripsvansen kommer till användning. Den livnär sig av djurplankton, som den suger i sig med den snabelliknande munnen.
• Hanen ruvar ägg och ungar i en yngelvårdsficka med en minimal öppning, som sitter på svansen. Ungarna föds fram ur fickan efter ca 1 månad. Den mesta näringen kommer från mamman via gulan i äggen, men hanen förser ungarna med syre, en bra salthalt och ytterligare näring, under utvecklingen. Likheten med en graviditet hos däggdjuren är så pass stor, att man med rätta kan tala om en hanlig graviditet.
