Claudias åttaåriga son kameraövervakades när han grät på skolan. Nu riskerar den otillåtna kamerabevakningen att öka om förslagen i en ny utredning går igenom.
– Det är förkastligt, säger Claudia Jiménez Guala, som anmälde skolan.
I dag krävs tillstånd för kommuner innan de kan sätta upp kamerabevakning på gator och torg. Men i en ny utredning föreslås att kravet ska tas bort för offentlig verksamhet. I stället ska kommuner, regioner och myndigheter nu själva utreda om kamerabevakningen är förenlig med bland annat dataskyddsförordningen, GDPR. Det riskerar öka den otillåtna kamerabevakningen, konstateras i en ny statlig utredning.
En som påverkats av otillåten kameraövervakning är Claudia Jiménez Guala. Hennes son övervakades på Aspuddens skola i Stockholm, vilket stred mot reglerna, konstaterar Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) i ett beslut som kom förra hösten.
– Det var helt absurt, säger hon.
Först trodde hon inte på sin åttaåring när han kom hem från skolan och berättade att det fanns övervakningskameror där, bland annat vid läs- och legohörnan.
– Han undrade om de ville få fast någon legotjuv.
Men en dag bad han henne att själv titta på kameran vid hämtning. Det var under pandemin och Claudia tog något steg in i hallen för att se. Mycket riktigt såg det ut som en kamera. Hon gav sin mobil till sonen och han fotade. Sedan mejlade hon bilderna till ansvariga på Aspuddens skola för att få veta mer. Men i stället för svar ifrågasattes att bilderna tagits under pandemirestriktionerna, vilket Syre kunnat läsa i mejlkonversationer.
Till slut gav skolan ändå ut information om de 50 kameror som fanns utspridda över stora delar av skolan. Hennes son tyckte att kamerorna var obehagliga.
– ”Mamma du måste göra något! Jag kan inte ens sitta och gråta i fred”, sade han till mig, berättar Claudia Jiménez Guala.
Filmade ingången till skolhälsovården
Hon anmälde skolan till Imy som konstaterade att större delen av kamerabevakningen var otillåten. Kamerorna hade suttit uppe i nio år. De aktiverades av rörelser och filmade dygnet runt elever och personal i korridorer, trapphus och hallar. Dessutom sparades filmerna, vilket är extra integritetskänsligt.
Stockholms stads utbildningsnämnd hävdade att kamerorna var till för att hindra kränkande behandling, stölder och anlagda bränder. Men i beslutet uppger Imy att just här var enbart bränder okej som skäl att filma dagtid, och då endast om bevakningen sker inom ett snävt område – inte hela korridoren, och särskilt inte över ingången till skolhälsovården, som Aspuddens skola gjort.
Att filma barn är överlag extra integritetskänsligt och anställda ska inte behöva övervakas på sin arbetsplats, konstaterar Imy i sitt beslut. Utbildningsnämnden i Stockholms stad tvingades betala 800 000 kronor.
Riskerar öka
Men i framtiden riskerar den otillåtna kamerabevakningen alltså att öka i landet. Det står uttryckligen i den statliga utredningen SOU 2024:27(sid 283 och 461). Orsaken är att fler kommuner än Stockholms stad saknar tillräcklig kunskap om GDPR. Risken lär dock försvinna efter en kortare period när alla lärt sig reglerna, står det i utredningen. Men på den punkten är Imy av en annan åsikt.
”Risken för otillåten bevakning kan förväntas bestå en längre tid”, skriver myndigheten i sitt remissvar.
Den som vill sätta upp kameror på en plats i dag måste väga hur viktig bevakningen är gentemot hur stort intrång det blir i människors privatliv. Om det har begåtts brott och du sätter upp kameror för att bekämpa detta är det mer troligt att kamerabevakningen är förenlig med dataskyddsförordningen, GDPR, än om inga brott begåtts alls. Sätts kameror upp ändå riskerar man att få betala saftiga avgifter eller få tillsägelser från Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) för att ha brutit mot EU-förordningen GDPR, som också är svensk lag.
I dag är det Imy som utreder om den kamerabevakningen som kommuner eller annan offentlig verksamhet vill dra i gång följer lagstiftningen, men många får avslag på tillståndet, helt eller delvis.
Även större kommuner som Uppsala kommun, som rimligtvis borde ha kunniga jurister i GDPR, har velat kamerabevaka bland annat Stora torget i Uppsala i strid med lagstiftningen, vilket till slut avgjordes av Högsta förvaltningsdomstolen.
I fall tillståndskravet avskaffas och kommunerna framöver själva ska utreda en eventuell kamerabevakning är risken alltså stor att kameror sätts upp och används utan stöd i lagen, konstaterar Imy.
Snabbare få upp kameror
Syftet med att ta bort tillståndskravet för offentlig verksamhet att sätta upp kameror är att det ska gå snabbare än i dag. Nu gör resursbristen hos Imy att väntetiden på beslut landar på i snitt 12-15 månader.
– Om vi jämför vinsten av att förfarandet går snabbare kontra risken att det ibland blir fel – vilket jag tycker man inte ska överdriva – så väger vinsten tyngre, säger Peder Liljeqvist, utredaren till SOU 2024:27
Han menar att det skulle ta 4-6 månader om kommunerna och regionerna själv utredde kamerabevakningens förenlighet med GDPR. Men på Imy är man inte säker på att det skulle gå fortare för kommunerna, eftersom det kan vara svårare för dem att göra rätt än för en myndighet som har specialistkompetens.
Samtidigt är det få länder i Europa som har tillståndsprövning innan kameror sätts upp. Av 14 europeiska länder som svarat på frågan var det bara tre som hade någon form av tillståndskrav, står det i utredningen.
”Risk för missbruk”
Peder Liljeqvist poängterar att GDPR fortfarande kommer att gälla. Dessutom införs ett nytt så kallat förteckningskrav. Det innebär att bland annat kommuner, regioner och myndigheter ska tvingas dokumentera all kamerabevakning de har satt upp, och hur de följer regleringen. När som helst kan Imy begära ut dessa och göra en tillsyn om man ser något misstänkt.
Om tillståndskravet försvinner skulle det kanske också bli lättare för folk att förstå att den som vill sätta upp kameror alltid måste följa alla regler inom GDPR. I dag tror många att det är fritt fram att sätta upp kameror hur som helst om inget tillstånd krävs, vilket alltså inte stämmer.
– Vår lagstiftning blir tydligare, säger Peder Liljeqvist.
Men Peter Hellman, advokat som skrivit Advokatsamfundets remissvar, anser att integritetskänslig kamerabevakning som bedrivs av offentlig verksamhet är värre än den som görs av enskilda näringsidkare.
– Staten har hela sin maktapparat till sitt förfogande med polis och möjligheter till sanktioner. Ser vi att det finns risk för missbruk bör vi vara väldigt försiktiga att ge staten den typen av verktyg, säger han.
Claudia Jiménez Guala tycker att det är förkastligt att den otillåtna kamerabevakningen riskerar att öka.
– Jag är jurist, resursstark och högutbildad och har förmåga att upptäcka och agera mot otillåten kamerabevakning. Men rätten till integritet ska inte hänga på det. Den ska vara universell och gälla för alla, säger hon.
Syre har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M) utan resultat.
Så regleras kamerabevakning
Alla som vill sätta upp en övervakningskamera måste följa dataskyddsförordningen (GDPR), det gäller även exempelvis restaurangägare och butiksinnehavare så länge de filmar personer som går att identifiera. De enda som är undantagna är privatpersoner som filmar sin egen bostad eller tomt, eller de som filmar för journalistiska ändamål.
GDPR innebär bland annat krav på att den som vill sätta upp en kamera säkerställer att intresset av bevakningen väger tyngre än människors intresse av att inte bli bevakade.
Om kameran har satts upp utan att det finns tillräckligt med skäl för det, till exempel om det inte begåtts särskilt många brott på platsen och kameran ändå filmar människor, bryter kamerabevakningen mot GDPR.
Det måste också finnas information om att kamerabevakning pågår, exempelvis skyltar.
Kommuner, regioner och myndigheter måste i dag söka tillstånd hos Integritetsskyddsmyndigheten (Imy) för att få sätta upp kameror om man ska bevaka en plats dit allmänheten har tillträde. Det gäller även andra aktörer som utför en så kallad uppgift av allmänt intresse, exempelvis friskolor och privata vårdinrättningar.
Skolor behöver i dag söka tillstånd hos Imy för de utrymmen dit allmänheten har tillträde, som entré, vägen till expeditionen och skolgårdar. I övrigt ansvarar man själv för att följa regleringen enligt GDPR och kamerabevakningslagen.
Polismyndigheten behöver inte söka tillstånd hos Imy utan måste själv avgöra om en eventuell kamerabevakning är förenlig med GDPR. I vissa fall kan polisen slippa att göra den avvägningen under en kortare tid.
Om polisen vill sätta upp hemlig kameraövervakning måste det först prövas i domstol.
I den nya utredningen SOU 2024:27 föreslås att tillståndskravet för offentlig verksamhet ska tas bort och att polisen lättare ska kunna kamerabevaka, samt slippa göra intresseavvägningen oftare.
I fall tillståndskravet tas bort, enligt förslaget i utredningen, räknar Imy med att behöva göra fler tillsyner och att fler människor behöver anmäla om de ser kamerabevakning som de uppfattar som otillåten.
Imy och SOU 2024:27
