Miljömålsberedningens inrättades 2010 och har som uppdrag att ta fram strategier och förslag på hur Sverige kan nå sina miljökvalitetsmål. Sedan 2022 arbetar de nio ledamöterna med att ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden till EU och internationellt inom biologisk mångfald samt öka upptaget av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF).

Bland annat handlar det om att leva upp till EU:s naturrestaureringslag som nyligen fått grönt ljus av alla EU-organ och som kräver en omfattande återställning av skadade ekosystem.

Uppdraget är tänkt att redovisas senast den 2 december i år, men nyligen skrev ordförande Lars Tysklind (L) till regeringen och bad om mer tid för uppdraget, något som Altinget var först med att rapportera om. 

En av frågorna som splittrar ledamöterna mest är frågan om hur Sveriges ska skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna från skogsbruk, rapporterar DN.

Ledamoten Carl-Wiktor Svensson (KD), skrev tidigare i augusti i en debattartikel i ATL att han var djupt besviken av hur arbetet med att ta fram förslaget har gått, och att ”äganderätten är på väg ner i diket”. Tillsammans med Moderaternas ledamot John Widegren har han lämnat in en lista med 17 punkter som de vill få gehör för inför de politiska förhandlingarna som startar under måndagen.

Bland annat handlar det om att de inte vill se något generellt förbud mot avverkning i vare sig naturskogar eller urskogar. De avvisar därmed det förslag som sekretariatet lagt om att skydda 6,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige, skriver DN.

Miljöpartiets representant i Miljömålsberedningen, Maria Gardfjell, är i sin tur kritisk till hur de båda ledamöterna från M och KD agerar. 

– Vi sitter i en utredning som har fått ett direktiv att ta fram förslag på hur vi ska klara klimatet kopplat till skogsbruket men också den biologiska mångfalden. De beter sig som om Sverige inte ens är medlemmar i EU. Det är inte seriöst, säger hon till DN.