Att skogsbränder gör att koldioxid släpps ut till luften är välkänt. Men även långt efter att branden upphört fortsätter koldioxidutsläppen från marken. I nordiska förhållanden är utsläppen efteråt till och med betydligt större än under själva branden. Det visar en ny studie från Lunds universitet.
Att klimatförändringarna bidrar till fler skogsbränder och att skogsbränder i sin tur släpper ut koldioxid som förstärker den globala uppvärmningen är väl känt. Men vi vet mindre om hur bränder i den nordliga skogen – den boreala skogen, på fackspråk – i norra Europa påverkar klimatet.
Nu har en studie från Lunds universitet börjat råda bot på det. I studien undersöktes koldioxidutsläppen från den stora branden i Ljusdal under den ovanligt varma sommaren 2018, samt utsläppen från området under de efterföljande åren.
– Vi har velat undersöka just vilka klimateffekter som skogsbränder i nordeuropeisk boreal skog ger. I princip har inga motsvarande mätningar gjorts efter bränder i Norden, bortsett från vår studie, och vi behöver den här kunskapen för att kunna förstå framtidens klimat, inte minst då klimatförändringen väntas leda till så många fler bränder, säger Natascha Kljun, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet, i en artikel på universitetets hemsida.
Fördubblade utsläpp
Tillsammans med forskaren Julia Kelly och hennes forskargrupp kunde Natascha Kljun visa att även utsläppen efter branden var stora. Den brända marken fortsatte att avge koldioxid under alla de fyra år som mätningarna pågick, och tillsammans översteg dessa utsläpp med råge de som skedde under själva branden – de var till och med nästan dubbelt så stora.
– Det förvånade oss att utsläppen var högre efter branden än under själva branden. Våra resultat visar också att utsläppen fortsätter under lång tid och att det tar lång tid för skogen att återhämta sig som kolsänka, säger Natascha Kljun i artikeln.
Troligen kommer det att ta cirka 40 år innan all den koldioxid som branden frigjort kan komma att återigen vara bunden i ny skog, har forskarlaget räknat ut. Det är längre tid än om man jämför med en skogsbrand i Nordamerika, där återhämtningen tar cirka 10-30 år. Resultaten är dock än så länge osäkra, då fortsatta mätningar behöver göras på plats, för att få uträkningen bekräftad.
Skötsel betydelsefull
Forskarna upptäckte också att skogsskötseln efter en brand påverkar hur lång tid återhämtningen tar. Om överlevande träd får stå kvar kan de kontinuerligt binda och lagra koldioxid, vilket gör att processen går snabbare.
– Hur en skog sköts efter en brand har betydelse för hur lång tid det tar innan skogen blir en kolsänka igen. Det är alltså bättre att låta överlevande träd stå kvar om man vill att skogen ska återhämta sig som kolsänka snabbare, säger Natascha Kljun.
Forskarna hoppas nu att deras resultat ska leda till bättre förståelse för brändernas påverkan på klimatet, och att framtida klimatmodelleringar tar hänsyn till skogens långsamma förmåga till återhämtning.
