”Det är inte avskogningen eller ens den resulterande klimatnedbrytningen som hotar (urfolket) Asháninka mest – det är marginalisering. Kontanter löser inte allt, men de ger valmöjligheter”, skriver organisationen Cool earth på sin hemsida. 

Tillsammans med två kvinnligt ledda urfolksorganisationer – National organization of Andean and Amazonian indigenous women of Peru (Onamiap) och Organization for indigenous women of the Central Selva of Peru (Omiaasec) – driver organisationen nu ett projekt där 188 personer från tre samhällen från urfolken Asháninka och Yánesha får en basinkomst på motsvarande 27 kronor om dagen, eller 740 kronor i månaden. 

Isabel Felandro är internationell programchef för Cool earth och säger till The Guardian att projektet är det första i världen som ger en basinkomst till urfolk i Amazonas med förhoppningen att skydda skogen och skapa motståndskraft mot klimatförändringarna. 

– Det finns andra basinkomstinitiativ runt om i världen men de flesta är inriktade på humanitära eller sociala frågor. I de samhällen vi arbetar med är deras verksamhet väldigt kopplad till skydd av skogen, säger hon till tidningen.

Fattigdom orsakar avskogning

Hon förklarar att fattigdom är en stor bidragande orsak till avskogningen i detta område av Amazonas. Illegal avskogning, illegala gruvor och drogkarteller är vanligt förekommande, och odling av droger är en stark drivande faktor i avskogningen.

– När människor är i akut behov och vill ta sina barn till sjukvård eller till skolan, så leder dessa fattigdomscykler ibland till att de tar på sig roller i de illegala aktiviteterna, eller att de säljer sin mark eller låter sina träd huggas ner. Att ge dem ekonomiskt stöd ger dem möjlighet att leva mer hållbart, säger hon till The Guardian. 

Utbetalningarna startade i november förra året och pilotprojektet kommer att hålla på i två år och sedan utvärderas. Men planen är att kunna fortsätta att ge samhällena ett återkommande stöd och att förhoppningsvis inspirera till liknande projekt runtom i världen.

Det finns inga krav på att mottagarna ska använda pengarna på något särskilt sätt, utan de är fria att använda dem som de själva tror är bäst.

Återplanterar skog

Redan nu kan organisationen se att pengarna gör skillnad. Många använder pengarna för att täcka grundläggande behov som mat, sjukvård eller att skicka sina barn till skolan. Men den ökade ekonomiska tryggheten gör också att man kan göra mer hållbara prioriteringar.

– Vissa människor köper redan frön och investerar i återplantering av skog – de oroar sig för torka, så de återplanterar skog runt en vattenkälla för att behålla sin vattenförsörjning – en gemensam aktivitet. Färre familjer upplever ekonomisk stress. På grund av fattigdom var de tvungna att prioritera andra saker. Men nu kan de göra fler bevarandeaktiviteter och återställa regnskogen, säger Isabel Felandro till The Guardian.