Äckel är en känsla som vaskats fram av evolutionen genom att hålla smittoämnen på avstånd. I takt med att vi blivit mer sociala djur har känslan också kopplats till moral och skam. Allt detta har betydelse för hur ofta vi i dag kastar in våra lortiga kläder i tvättmaskinen, argumenterar Erik Klint, doktorand vid avdelningen miljösystemanalys på Chalmers i en ny studie.

– Förr i tiden betydde ren att vara ren från patogener, alltså bakterier och virus. Det har ersatts av att rent nästan ska glöda av nykänsla, säger han.

Ändå verkar vi ha svårt att skaka av oss känslan av att våra kläder kan vara smutsiga.

– Det blir svårare och svårare att se smutsen för folk blir renare och renare, därför blir vi mer och mer finkalibrerade till avvikelser för våra egna kläder, så det är självförstärkande i sig själv, säger Erik Klint.

Främst handlar det om rädsla inför andras dömande blickar, vilket får oss att ta det säkra före det osäkra – och kasta plagget i tvättmaskinen, argumenterar han.

– Rather safe than sorry, jag vill inte uppfattas som någon som är äcklig och behöva skämmas för det.

Inte bara av ondo

I takt med att vi försöker undvika äckel och skamkänslorna förknippade med att vara lortiga, växer alltså tvätthögarna. Men också vårt slitage på planetens ekosystem. Av världens utsläpp av mikroplast uppskattas 16-35 procent komma från tvätt av syntetiska fibrer. Till det kommer utsläpp av kemikalier och näringsämnen, samt den miljöpåverkan som springer ur energiförbrukningen. Men maskinen som pekas ut som en bidragande orsak till eländet har förstås också sina goda sidor.

– Det finns en TED-talk med Hans Rosling som säger att det är den bästa uppfinningen i världshistorien för att man kan använda tiden den frigör till mycket annat, säger Erik Klint.

Så går det då att stoppa rörelsen mot total fläckfrihet till en mer avslappnad hållning – bättre för miljön? Teknikutvecklingen verkar snarare vara ett hinder, då effektivare maskiner samtidigt möjliggör för oss att tvätta snabbare – så att vi kan öka konsumtionen.

– I min egen tvättmaskin kan jag köra ett snabbprogram på 15 minuter, vilket gör det enkelt att efter ett träningspass slänga kläderna i tvättmaskinen, ta en dusch och så är de klara, säger Erik Klint.

”Känslan för äckel är starkare”

Att framhålla fördelarna med att tvätta mer sällan, inte bara för miljön utan också plånboken kan vara en idé för att förändra beteenden, menar Erik Klint. Också att framhålla möjlighet att vi ”inte behöver lägga så himla mycket tid på att tvätta”. Men att angripa det som ett problem strikt kopplat till beteende är dömt att misslyckas, säger han. Ju känsligare vi är för äckel desto mer tvättar vi, oavsett hur högt vi skattar vår miljöidentitet.

– Den evolutionära känslan för äckel är starkare.

Istället pekar han på möjligheten att hitta strategier som innebär att man kan använda kläderna flera gånger – utan att riskera sociala repressalier. Så som att använda flera uppsättningar kläder som vädras mellan användandet.

– Det ger illusionen till alla andra att jag åtminstone har bytt kläder, på så sätt kan man både äta kakan och ha kvar den, eftersom de var rena till att börja med.

Men flygskam utbytt till tvättskam, det tror han mindre på.

– Ha, ha, du kan ha tvättskam men jag tror att rädslan för den sociala skammen av att vara smutsig kommer att vara starkare. Miljöfrågan är ett mer moraliskt ställningstagande och äckel en evolutionär drivkraft.