DEBATT. Riksbanken är viktig, men begränsas av bristen på verksamma instrument. Den har till uppgift att begränsa inflationen, den ska ligga på två procent. Varför just två procent? Det måste väl vara en avancerad ekvation som ligger till grund för det beslutet? Inte alls. Vi har ett inflationsmål på två procent för att andra länder har det. Det ökar trovärdigheten, menar Riksbanken. Jag hade haft mer förtroende ifall de hade kunnat tänka själva.

Riksbanken är inte särskilt demokratisk. Den består av tjänstemän som inte är valda och inte kan ställas till svars för vad de gör. Jag vet att det ser likadant ut i de flesta vanliga ämbetsverken. Men i det här fallet har de inte ens ett regleringsbrev. Det råder ett ”instruktionsförbud” mot de instruktioner som i vanliga fall finns i regleringsbrevet. Våra politiker har dragit det så långt att finansdepartementet tror att de inte ens får prata med Riksbanken. Det leder till att vår regering sitter och håller tummarna för att Riksbanken fattar beslut i linje med hur regeringen vill driva finanspolitiken. Och om Riksbanken fattar ”fel” beslut, så är det sånt som händer. Man får ju, gud förbjude, inte yppa nån kritik mot hur Riksbanken sköter sitt jobb. Man tar sig för pannan.

Det är bra om Riksbanken arbetar självständigt, utan att följa varje nyck från regeringen. En riksbank ska vara självständig, rent av objektiv så långt det är möjligt, och fatta beslut som är grundade på kunskap, men istället driver de opinion för att försvara de beslut de tagit. De till och med överdriver sin betydelse. De opinionsbildar för en tes de har lärt sig på Handels. Våra handelshögskolor lär i stort sett bara ut en sorts ekonomi, och den är nyliberal.

Förste vice riksbankschefen tar åt sig äran för att bland annat oljepriset har sjunkit på grund av Riksbankens räntehöjningar. Det är absurt och rimmar illa med verkligheten utanför Riksbankens skyddade verkstad.

Snart är det dags för att ändra det finanspolitiska ramverkets överskottsmål, förhoppningsvis till ett underskottsmål. Det skulle ge oss möjlighet att finansiera en akut klimatomställning. Kruxet är bara att om Riksbanken inte gillar beslutet, så kan de omintetgöra alla ansträngningar för att få till stånd en klimatomställning, med en räntehöjning.

Jag tänker på två böcker när jag ska beskriva Riksbanken. Egentligen tre, men boken Dumskallarnas sammansvärjning är för elakt. Riksbankens medlemmar är inte dumskallar, bara konservativa nyliberaler. Allt som inte passar in i deras narrativ ger akut kognitiv dissonans. 

Så jag nöjer mig med Liftarens guide till galaxen och Candide. I Liftarens guide till galaxen skickas alla onödiga människor iväg i en raket till solen (med onödiga menas här frisörer och börsmäklare). Men de kraschar på en planet, där de får försöka överleva. När frisörerna tröttnar på att ge börsmäklarna nya frisyrer, så är det mäklarnas tur att visa sig på styva linan. De skapar en ny valuta av löv. När de börjar oroa sig för inflation, så eldar de upp löven för att behålla värdet.

I Candide är det filosofen Pangloss som deklarerar att den här världen är den bästa av världar. Det kan inte vara något fel eftersom Gud har skapat den just så här. På samma sätt får jag intrycket att nyliberaler tänker. Nyliberalismen (inte Gud) har skapat den bästa av världar, och den får inte ifrågasättas. Det vore blasfemi.    

Riksbanken har ett enda verktyg; räntehöjningar som ska förhindra inflation på grund av en överhettad marknad där lönebildningen löper amok. Där är räntehöjningen ett bra verktyg. Men när man använder samma verktyg för kriser man inte har kontroll över, som krig och ökade energipriser, så är det enda som händer, att redan utsatta människor bli mer utsatta.

Riksbanken behöver få in lite förnuft i styrelserummet. Den bör inte längre vara oberoende. Varför? För att det inte fungerar. Svårare än så är det inte.

Ingressen är rättad den 22 augusti kl 09.38, eftersom skribenten hade fått fel efternamn. /Syre