Under årets första kvartal minskade växthusgaserna i EU med 4 procent jämfört med samma kvartal förra året, visar ny statistik från Eurostat. I Sverige minskade utsläppen med 3 procent. Men allt räknas inte in i statistiken, och minskningen behöver gå snabbare.
Eurostat sammanställer varje kvartal statistik från medlemsländernas utsläpp, uppdelad på ekonomisk aktivitet (se faktaruta). Dock räknas inte alla utsläpp med här, såsom konsumtion av produkter från andra länder eller flygresor genomförda av privatpersoner.
Av de sektorer som räknades med så beräknas de totala utsläppen i EU uppgå till 894 miljoner ton koldioxidekvivalenter under det första kvartalet. Det är en minskning med 4 procent jämfört med samma kvartal i fjol. För Sveriges del minskade utsläppen med 3 procent.
De ekonomiska aktiviteterna i Eurostats statistik delas upp i dessa kategorier:
- Jordbruk/skogsbruk/fiske
- Gruvdrift och stenbrott
- Tillverkning
- Elektricitet, gas, ånga och luftkonditionering
- Vattenförsörjning/avlopp/avfallshanteringkonstruktion
- Transport och lagring
- Tjänster (utom transport och lagring)
- Hushåll som konsumenter
- Övrigt (summan av jordbruk, skogsbruk och fiske; gruvdrift och stenbrott; konstruktion; vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering och tjänster (förutom transport och lagring).
De länder där växthusgasutsläppen minskade mest var Bulgarien (-15,2 procent), Tyskland (-6,7 procent) och Belgien (-6 procent).
Eurostat har också tittat på vilka länder som haft ett växande respektive minskande BNP under denna tid. Det visade sig att bland de 20 medlemsländer som har minskat sina utsläpp så har 12 ett växande BNP (däribland Sverige) och 8 ett minskande (som exempelvis Tyskland).
Krävs snabbare minskning
För att minska utsläppen i den takt som krävs för att inte överskrida målen i Parisavtalet så krävs en högre takt än den minskning som sker nu. Enligt FN:s klimatpanel IPCC så behöver utsläppen minskas med 43 procent till år 2030 och 60 procent till år 2035 jämfört med 2019 års nivåer.
För två år sedan uppmanade Världsnaturfonden, WWF, Sverige till att anta en nationell koldioxidbudget, satt till 170 miljoner ton koldioxid, en siffra som forskare vid Uppsala universitet kommit fram till. Detta skulle innebära att Sverige behövde minska sina utsläpp med 21 procent varje år från 2022. Om minskningen skulle börja år 2023 skulle den behöva vara 38 procent.
”Om vi inte själva når våra åtaganden i Parisavtalet kan vi inte förvänta oss att andra länder gör det heller”, sa Madeleine van der Veer på WWF då.
