En del föräldrar till funktionsnedsatta barn får höra att barnet borde tvångsomhändertas när de söker hjälp hos socialtjänsten. Men en ny lagtext kanske kan förändra det.
– Utbildningsinsatserna som behövs göras är enorma, säger Marja Grill, journalist och författare till boken Varför dog John Walter?
Fem år gammal dog John Walter på ett kritiserat Hem för vård och boende, HVB. Där hade han placerats trots föräldrarnas protester, vilket Syre skrivit om tidigare.
– De påstod att det var en akutplacering och att den var frivillig, men det var en lögn, säger Hans-Erik Sjöholm, pappa.
Föräldrarna är inte ensamma om att söka stöd hos socialtjänsten och då få höra av socialsekreteraren att barnet bör omhändertas. Syre har tidigare skrivit om att en socialsekreterare hotade med orosanmälan – vilket i förlängningen kan leda till tvångsomhändertagande – om familjen sökte matpengar akut igen.
I boken Varför dog John Walter? tas ytterligare exempel upp, se längre ned. I flera av fallen har barnen autism.
– Det känns som att utbildningsinsatserna som behövs göras inom socialtjänsten är enorma, säger Marja Grill, författare till boken och granskande journalist.
Det är vanligt att socialsekreterare saknar kunskap om autism och missar diagnosen, vilket leder till att barn omhändertas i stället för att få insatser i hemmet, uppger företrädare för Autism- och aspergerförbundet i boken.
Andra problem som lyfts i den är hög arbetsbelastning och stor personalomsättning på socialtjänstens barn- och familjeenheter. En socialsekreterare som intervjuas vittnar om att han inte hinner utreda ärendena ordentligt, och till slut börjar tvivla på sina beslut.
Ny socialtjänstlag
Men kanske kan förbättringar vara på gång. Nu i somras lämnade regeringen sitt utkast till den nya socialtjänstlagen som utretts under flera år, och i lagrådsremissen har ett ord särskild betydelse. Där står det att socialtjänsten ”ska” jobba förebyggande.
– Det ställer ökade krav på att man ska jobba tidigt. Det är inget man kan prioritera bort. De måste arbeta förebyggande, säger Erik Ulnes, expert på Rädda barnen.
Han tror att det kan leda till att färre barn tvångsomhändertas om socialtjänsten samtidigt får mer resurser, eftersom barn då slipper hinna fara så illa att det finns behov av tvångsomhändertagande.
På fackförbundet Vision håller man med.
– Tanken och ambitionen är att ge personen stöd tidigare innan de sociala problemen har blivit större. Det borde leda till färre tvångsomhändertaganden, säger Sara Gustavsson Roxell, chef politik och påverkan i Vision, som organiserar bland annat socialsekreterare.
Dessutom innehåller förslaget till den nya socialtjänstlagen krav på vetenskap och beprövad erfarenhet, även för barn med autism.
– Det kan leda till mer anpassade insatser och eventuellt färre felaktiga omhändertaganden, även om det saknas forskning som säger att det skulle vara utbrett att barn felaktigt omhändertas på grund av den diagnosen, säger Erik Ulnes.
Resurser frigöras
En annan förändring handlar om att vissa av socialtjänstens insatser inte längre alltid behöver utredas eller handläggas. Den minskade administrationen kan leda till att mer resurser frigörs till de svårare fallen, anser Sara Gustavsson Roxell. Det skulle i sin tur ge bättre arbetsvillkor för socialsekreterarna, vilket gör att de jobbar kvar och kunskap stannar inom verksamheten.
– Kan man vända utvecklingen när det gäller personalomsättningen är jag väldigt hoppfull. Det kan bli en bättre socialtjänst, säger hon.
Samtidigt betonar både hon och Erik Ulnes att kommande regeringar måste fortsätta att rikta mer pengar till socialtjänsten.
– Visst, förebyggande arbete kan antas spara pengar på lång sikt eftersom akuta åtgärder ofta blir dyra och dåliga, men det behövs räknas på. Och det är inte alltid kommunen får hem vinsten, utan det blir sjukvården, Försäkringskassan och Kriminalvården som sparar resurser. Så vi tycker att staten behöver ta ett större finansieringsansvar, säger Sara Gustavsson Roxell.
Desinformationskampanj
Barn som tvångsomhändertas av socialtjänsten kan vara ett känsligt ämne. I december 2021 påbörjade en massiv desinformationskampanj som gick ut på att falskt påstå att socialtjänsten skulle kidnappa muslimska barn för att undvika att de växte upp i muslimska familjer. Den har skadat förtroendet för socialtjänsten, och vissa anser att journalister inte ska rapportera kritiskt om omhändertagande av barn för att undvika att spä på myten. Men Marja Grill håller inte med.
– Jag tror risken är tvärtom. Om man inte pratar om och granskar de fel som faktiskt begås i socialtjänsten spär man verkligen på något sorts myndighetsförakt. Att det finns socialtjänstpersonal som fattar fel beslut i barnärenden eller som beter sig illa är oftast en kombination av dålig utbildning, bristande stöd och dåligt med tid, säger hon.
Bad om hjälp – hotades med LVU
Anthony
16-årige Anthony har autism. Kommunen säger nej till assistans och drar ned på insatserna i hemmet. Socialtjänsten vill i stället placera honom på ett korttidsboende några dagar i veckan. Hans mamma Sofie ogillar idén, då skolan just har börjat fungera bra. När Sofie i stället ber om mer ledsagarhjälp hotar socialsekreteraren med att omhänderta Anthony enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, om familjen inte går med på korttidsboendet.
Sofie
Sofies föräldrar har intellektuella funktionsnedsättningar och hon placeras därför i familjehem redan som spädbarn. Hon ser sina fosterföräldrar som sina riktiga föräldrar. Men vid 12 års ålder beslutar socialtjänsten att hon ska flytta, enbart på grund av rykten om att någon i familjens närhet kan ha utsatt henne för sexuella övergrepp. Detta trots att både Sofie och hennes fosterföräldrar protesterar. Hon hamnar dels hos andra familjehem, dels på Hem för vård- och boende, HVB, där hon fråntas sin mobil och möjlighet till kontakt med sina fosterföräldrar. Det ska ta runt två år innan Sofie till slut lyckas flytta tillbaka till sin hemby.
Rikthor
Femårige Rikthor har autism, kan inte prata och springer i väg hela tiden.
Rikthors föräldrar ber om mer tid på hans korttidshem och mer framförhållning, så de kan förbereda honom innan han ska dit, eftersom han har stort behov av förutsägbarhet. Men Rikthor LVU:as. På HVB-hemmet missas hans tandvård, trots information från socialtjänsten om att han måste gå till tandläkaren på grund av muntorrhet från medicinerna. Två tänder måste sedan dras ut. Innan dess har Rikthor försökt förmedla sin tandsmärta genom att slå sitt huvud mot sängkanten, skrika på nätterna, bita personalen och även sig själv, men personalen har inte förstått. När Rikhtor till slut får komma hem igen vägrar han att lämna sin mammas sida, hon kan inte ens gå på toaletten själv, berättar hon.
– Han var som ett tomt skal. Vi trodde aldrig att vi skulle få tillbaka honom till sitt gamla jag, säger pappan.
Boken Varför dog John Walter? En granskning av de nya barnhemmen, av Marja Grill.