Regeringen har öppnat för att polisen ska kunna ställa in planerade aktioner som kan ”hota rikets säkerhet”. Nu uppger flera experter till Dagens Nyheter att de föreslagna ändringarna i ordningslagen riskerar att leda till stora inskränkningar i yttrandefriheten.
Koranbränningarna och dess konsekvenser bidrog till att regeringen tillsatte en utredning för att ta fram en lagstiftning. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har förklarat att syftet med utredningen var att ”stärka Sveriges författningsberedskap mot olika typer av allvarliga hot mot svenskar och svenska intressen”.
Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, är en av flera som i Dagens Nyheter riktar kritik mot förslagen, och säger att det finns risk att yttrandefriheten inskränks kraftigt.
– Det bygger på någon slags förhandscensur och kan ge andra stater och organisationer en vetorätt över vad som får sägas i Sverige, säger han till tidningen.
Hur lagen ska fungera
Utredningen, som överlämnat sitt betänkande till regeringen, ger en rad förslag på hantering av omständigheter som hotar Sveriges säkerhet vid tillståndsprövning och beslut om allmänna sammankomster.
Joakim Nergelius ger exemplet att den kinesiska regimen kan hota med ekonomiska sanktioner om någon vill demonstrera för Taiwans självständighet och säger att ”skulle polisen i dessa fall ge efter för hoten och vägra tillstånd har vi ett problem”.
Men han tycker att ordningslagen kan bli tydligare med att polisen har rätt att flytta tid och plats samt i vissa fall kan ha synpunkter på hur en manifestation genomförs, vilket ligger i linje med hur ordningslagen är tänkt att fungera enligt honom.
Oppositionen kritisk
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är kritiska till förslagen att begränsa rätten till allmänna sammankomster om de utgör ett hot mot rikets säkerhet, rapporterade Sveriges Radio Ekot.
– Det är uppenbart att förslaget skulle öka Sveriges sårbarhet, eftersom det blir upp till främmande makt och terrorgrupper att försöka påverka tillstånd för demonstrationer i Sverige genom hot och våld, säger Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande i justitieutskottet, till radiokanalen.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger till Dagens Nyheter att regeringen, efter att remissinstansernas synpunkter har inhämtats, ”kommer peka ut vägen framåt”.
Så kan ordningslagen ändras
- Regeringen vill ge polisen utrymme att begränsa tillståndsgivning inför planerade sammankomster som kan ”hota rikets säkerhet”.
- Syftet med begränsningarna ska vara att skydda intressen av grundläggande betydelse för Sveriges säkerhet. En försämring av landets relationer till andra länder utgör i sig inte ett hot mot säkerheten.
- Utredaren har presenterat två alternativ som går olika långt i att ge polisen rätt att begränsa tillståndsgivningen.
- I det mer långtgående alternativet ska polismyndigheten få vägra tillstånd om sammankomsten kan leda till brottslighet som hotar Sveriges säkerhet.
- I det mindre ingripande förslaget ges polisen endast möjligheten att ändra tid och plats för sammankomsten om det föreligger hot mot Sveriges säkerhet, lösningar som även ska ligga till grund i det mer långtgående förslaget.