En oenig djurförsöksetisk nämnd godkände företagets ansökan om att få använda djur för framställning av antikroppar, trots att det enligt forskning finns fullgoda alternativ. Enligt lag ska djur i sådana fall inte användas, och djurrättsorganisationen Animal kind har därför gjort en JO-anmälan mot nämnden.
Företaget Capra science antibodies AB ansökte i våras om att få använda djur i sin framställning av antikroppar för medicinsk forskning, något som Malmö/Lunds djurförsöksetiska nämnd godkände. I dylik verksamhet tappas djuren – som i det här fallet bland annat omfattar kaniner, getter och höns – på blod ur vilket antikroppar utvinns som i sin tur används för exempelvis utveckling av nya läkemedel.
Nämnden var dock inte enig och djurrättsorganisationen Animal kind har JO-anmält beslutet eftersom de menar att det strider mot lagen i både Sverige och EU. Till exempel rekommenderar EU ”att djur inte längre ska användas för utveckling och produktion av antikroppar för forskning”, och att EU-länder inte längre bör ”tillåta utveckling och produktion av antikroppar genom djurimmunisering, där det saknas solida, legitima vetenskapliga motiveringar”.
Animal kind menar att den sortens motiveringar saknas i ansökan ”eftersom man inte specificerar vilka sjukdomar som ansökan gäller, då den är väldigt bred och allmän i sin beskrivning”. Organisationen anser också att ”det finns alternativa metoder och att nämnden valt att förbise dessa och den lagstiftning som existerar inom området”.
Starka interna invändningar
Två ledamöter i nämnden reserverade sig mot beslutet. De hänvisar båda till EU-kommissionens forsknings- och vetenskapsservice som har tagit fram rekommendationerna gällande djurförsök och som den ena ledamoten beskriver som ”glasklara”.
Vidare menar ledamoten att ansökan saknar legitima, vetenskapliga grunder som motiverar djurförsök och upplever det som ”märkligt att en företagare med ekonomiska särintressen anser sig besitta större expertis än EU:s högsta vetenskapliga organ inom området (ESAC)”.
Enligt ESAC är moderna djurfria metoder i många fall till och med bättre än de som involverar djur, framhåller ledamoten som också kritiserar hur delar av nämnden resonerat när den sammanträdde, till exempel antogs att kunderna istället skulle kunna vända sig till företag utomlands ”där det finns ännu sämre skydd för djuren”, ett argument sökanden själv använt i ansökan, och att sökanden ”säkert vet vad hon sysslar med”.
– Man verkar ha antytt att försöksledaren är någon form av expert. Men det man måste komma ihåg är att den sökande är ett privat vinstdrivande företag. Nämnden bör göra det som nämnden är till för, det vill säga diskutera etiska frågor och om det finns alternativ till djurförsök. Tyvärr är det väldigt sällan som det görs. Numera är det mer tekniska diskussioner och man kan ifrågasätta om syftet efterlevs. Som jag förstått det har de inte ens läst forskningsrapporten som EU-kommissionen tagit fram, säger Daniel Rolke från Animal kind, till Syre.
”Tydligt i lagen”
Vid Länsstyrelsen Skånes senaste kontroller av verksamhetens djurhållning har omdömena varit övervägande positiva, men inte utan anmärkningar. Till exempel ansåg Länsstyrelsen 2018 att man brustit i tillsynen av tre kaniner med ögonproblem, där veterinär inte kontaktats i tid.
Enligt Daniel Rolke har djurförsöksetiska nämnden återkommande godkänt ansökningar från Capra science antibodies AB sedan företaget startade 2007.
– Det kanske har uppstått någon slags syn på företaget att de har god djurhållning, de har ju lösdrift. Men det stämmer inte med de rapporter som vi begärt ut från Länsstyrelsen, och det är hur som helst inte ett argument för att utsätta djuren för försök, eller att hänvisa till risker för att kunderna använder företag i Kina med sämre förhållanden. Det står tydligt i lagen och i EU-rapporten att djurförsök får inte godkännas om det finns alternativ. EU-kommissionens forskningsservice har kommit fram till att man inte ska använda djur, och det gäller även i svensk lagstiftning.
Vill synliggöra försöksdjuren
Lovisa Hessle Bergman, doktor i medicinsk genetik, som grundat Capra science antibodies AB och även leder de aktuella försöken, tycker att bilden som framkommer genom Animal kind är onyanserad. I en kommentar till Syre säger hon att verksamheten startade och drivs utifrån en genuin kärlek till djuren:
– Djurrätten är viktig för mig och jag är strikt emot plågsamma djurförsök och stödjer helhjärtat utvecklingen mot alternativa metoder. Vi utför självklart inga djurförsök som skulle kunna skapa lidande för djuren på vår gård. Jag har arbetat för att göra djuren inom antikroppsproduktionen mera synliga, och min långsiktiga strävan har alltid varit att påverka branschen att förbättra för dessa djur, tills den dagen de inte behövs mera.
Begränsad tillgång
Enligt Lovisa Hessle Bergman är tillgängligheten för fullgoda alternativ till djurantikroppar i dagsläget begränsad för forskare och småföretag, ”då de få framtagna verktygen är utvecklade och patenterade av aktörer, ofta bestående av en konstellation mellan företag och ett fåtal forskargrupper. Därmed blir verktyg låsta och svåråtkomliga för utomstående”. Hon tillägger att ”även med dessa nyvunna tekniker, kommer djurantikroppar fortfarande att behövas i viss utsträckning”, något hon motiverar i en bilaga i företagets ansökan, där hon skriver att antikroppar från djur har ”unika egenskaper” som är omöjliga att återskapa i laboratorium.
I EU-kommissionens rapport drar forskarna däremot slutsatsen att det finns ”solida bevis” för att antikroppar som tas fram utan inblandning av djur inte har några ”generella eller systematiska nackdelar”.
Jeanette Thelander, en av de ledamöter i nämnden som reserverade sig mot godkännandet, håller med om att tillgängligheten är ett problem, som politiker och myndigheter måste ta itu med.
– Men bara för att tillgängligheten är skral innebär det inte att vi kan tillåta lagvidriga metoder. Det är tråkigt att små företag hamnar i kläm, men det är en politisk fråga som handlar om monopol och konkurrens på marknaden. Lagen är tydlig: Finns det alternativa djurfria metoder så ska de användas, punkt. Genom att tillåta fortsatt användning av föråldrade metoder försenas övergången till djurfria metoder, säger hon.
Överväger polisanmälan
Animal kind lämnade in sin JO-anmälan för ungefär en månad sedan, och det kan ta upp till sex månader innan något händer.
– Och det kan inte påverka utgången, försöket har blivit godkänt. Nämnden kan få kritik, men den kan inte dra tillbaka ett godkännande. Vi avvaktar, men det är möjligt att vi gör en polisanmälan också. Lagstiftningen är tydlig och det rör sig om ganska många djur, säger Daniel Rolke.
Dag Cohen, chefsrådman vid Lunds tingsrätt och ordförande i Malmö/Lunds regionala djurförsöksetiska nämnd, vill inte kommentera beslutet eller kritiken förrän nämnden har yttrat sig till JO, men säger att han välkomnar Justitieombudsmannens prövning.
– Processen får ha sin gång, säger han.
Antikroppar och djurförsök
Antikroppar är proteiner som används av kroppens immunförsvar. De används i forskningen för att utveckla och förbättra metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar, exempelvis för att skapa vaccin mot virus som covid-19. När försöksdjur används för att producera antikroppar injiceras de med ett protein, och organismen bildar en antikropp som respons, men antikroppar kan även tas fram på syntetisk väg.
I djurskyddslagens sjunde kapitel paragraf 1 står bland annat att djurförsök endast får utföras under förutsättning att syftet som avses med verksamheten ”inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod där djur inte används”. Inom EU finns ett direktiv som säger att EU-länder inte längre bör tillåta utveckling och produktion av antikroppar genom djurimmunisering, där det saknas solida, legitima vetenskapliga motiveringar.
Svensk författningssamling, EU-kommissionen, forskning.seFöretagets ansökan och djurförsöksetiska nämnder
Företaget Capra science antibodies AB har bedrivit sin verksamhet sedan 2007. En ansökan med titeln ”Framställning av viktiga antikroppar till forskning och utveckling av nya läkemedel, samt för sjukdomsdiagnostik” lämnades in till Malmö Lunds djurförsöksetiska nämnd vid Lunds tingsrätt den 14 mars 2024.
Ansökan omfattar upp till 1 500 kaniner, 1 000 höns, 2 500 möss, 300 getter, 100 alpackor och 20 lamor under en period på fem år. Detta avser dock full beläggning under perioden, antalet djur som användes i snitt per år under 2019-2023 är enligt försöksledare Lovisa Hessle Bergman 18 getter, 4 alpackor, 39 kaniner, 15 möss och 27 höns, och företaget förväntar sig ingen större förändring av det antalet i framtiden.
Den 15 maj godkände nämnden ansökan. Två ledamöter reserverade sig mot beslutet.
Djurrättsorganisationen Animal kind har JO-anmält beslutet, som dock inte kan dras tillbaka, utan endast resultera i att nämnden kritiseras.
Det finns sex regionala djurförsöksetiska nämnder. Varje nämnd består av 14 ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden är jurister. Av de tolv övriga ledamöterna är hälften forskare eller försöksdjurspersonal och hälften lekmän. Två av dessa kommer från djurskyddsorganisationer.
Lunds tingsrätt, Jordbruksverket, Capra science antibodies AB, Karolinska institutet