Det var förra hösten som EU:s ministerråd tog beslutet att strömmingsfisket i Östersjön skulle få fortsätta, trots att många miljöorganisationer och EU-kommissionen yrkade på ett stopp.

Efter beslutet har den ideella organisationen Coalition Clean Baltic och Naturskyddsföreningen skickat in olika begäranden till Havs- och vattenmyndigheten att inte dela ut fiskekvoter till industrifisket i Östersjön.

– Strömmings- och sillfisket i Östersjön måste stoppas omedelbart. Om strömmingen försvinner påverkar det hela ekosystemet i havet och leder till allvarliga följdeffekter för torsk, tumlare, sälar och sjöfåglar som har strömming som en av sina viktigaste näringskällor. Utfiskningen är ett hot mot hela Östersjöns ekosystem, sade Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande i januari.

Trots protesterna delade Havs- och vattenmyndigheten ut kvoter till svenska yrkesfiskare och nu vittnar flera av dem tillsammans med fritidsfiskare om det sämsta strömmingsfisket på flera decennier, rapporterar Sveriges radio Ekot.

– Jag har hållit på i över fyrtio år och det här är väl det sämsta jag varit med om, säger Lars-Ivan Hållstrand, som är surströmmingsproducent i Hästskär i Uppland, till Sveriges radio Ekot.

Han menar att fisket är en tradition som han och många andra kustfiskare vill fortsätta med, men att problemet är de stora trålarna.

– Någonting måste göras mot de här båtarna ute i sjön, de har ju egna kvoter och det är en handelsvara som de köper och de måste minskas. Helst skulle det fredas i flera år, säger han.

Naturskyddsföreningen varnar för att det storskaliga industrifisket redan har tagit nästan all fisk i Östersjön och det har tvingat trålarna närmare kusten, vilket gör att det småskaliga fisket missgynnats.

Beslutet att tillåta kvoter kan hota hela artbestånd att kollapsa, eftersom det även går emot den så kallade femprocentsregeln som ska verka som en säkerhetsspärr för att skydda hotade arter.