Den nya skrotningspremien, som införs 20 augusti, ska enligt regeringen vara ett steg mot att öka elektrifieringen av transportsektorn. Privatpersoner som äger en äldre bil med förbränningsmotor får 10 000 kronor om de skrotar bilen och samtidigt köper eller leasar en elbil i samma veva. Förbränningsbilen måste dock vara i drift och äldre än femton år.

– Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett pressmeddelande.

Men skrotningpremien har mött hård kritik från olika håll. Enligt Riksförbundet M Sverige, som med sina 70 000 medlemmar är Sveriges största konsumentorganisation för bilister, är skrotpremien ett slag i luften.

– Det här är symbolpolitik utan verklighetsförankring. Regeringen vill bara kunna skryta om att man infört en skrotningspremie och en sorts miljöbonus, men att utformningen innebär att väldigt få privatpersoner lockas av förslaget vill man helst inte prata om, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige, i ett pressmeddelande.

Hon menar att de personer som kör skrotfärdiga bilar gör det förmodligen på grund av ekonomiska orsaker och kommer knappast att kunna att ha råd att köpa en elbil, som brukar ha ett nypris på runt 500 000 kronor.

”Kastat omställningspolitiken”

Riksförbundet M vill hellre se en allmän skrotpremie, likt den som fanns innan 2007.

Heléne Lilja menar att klimatbonusen för bilar med låga utsläpp, som slopades 2022, var ett mer kraftfullt stöd att minska utsläppen.

– Regeringen har kastat den tidigare omställningspolitiken, vars bärande fundament var reduktionsplikten och klimatbonusen, överbord. Den nya inriktningen bidrar inte lika kraftfullt till minskade utsläpp och omställning av fordonsflottan. Därför tycker vi att man åter bör införa en form av bonus, och en bredare skrotningspremie på åtminstone 10 000 kronor, säger Heléne Lilja

Regeringens utformning av skrotningspremien går inte heller i linje med de rekommendationer som IVL Svenska miljöinstitutet har gett. Tidigare har IVL, på uppdrag av Naturvårdsverket, gått igenom de offentliga styrmedel som kan ha en direkt påverkan på elektrifieringen av vägtransporterna och jämfört med de nordiska länderna.

En jämförelse som kan göras är med Finland, som under 2020–2021 testade att ge en skrotningspremie som kunde användas till fler typer av fordon, bland annat nya elbilar, fossilbilar, elcyklar, kollektivtrafikkort samt mobilitetstjänster som bilpooler. Där var stödet 2000 euro och det visade sig att bara 8 procent användes till elbilar, medan 70 procent användes till att köpa elcyklar, skriver Tobias Gustavsson Binder och Anders Roth, mobilitetsexperter på IVL Svenska miljöinstitutet, i ett debattartikel i Altinget.

Kräver mer metaller

IVL har också studerat effekterna av utfasning av äldre bilar. Den studien visar att skrotning och köp av fler elbilar kan ge en positiv effekt på klimatet, men att det finns andra viktiga faktorer som spelar in, som att en ökad omsättning av bilar också leder till ökat behov av värdefulla material och metaller som kobolt och litium.

Även intresseorganisationen 2030-sekretariatet, som arbetar för att driva på utvecklingen för en fossiloberoende transportsektor, har kritiserat regeringens nya skrotpremie.

– Regeringen litar på att klimatmålen ska nås med fler eldrivna fordon, men konsumenten får ingen stimulans att välja dem – tvärtom är det nu reapris på fossil diesel. Ekvationen går inte ihop och nu behövs snabb ny stimulans till framtidens fordon, säger Mattias Goldmann, vd, 2030-sekretariatet, i ett pressmeddelande.

Han tillägger:

– Steget från skrotbil till ny elbil är stort. Därför föreslår vi att stödet också gäller köp av begagnade el- och gasbilar, samt medlemskap i bildelning och årskort för kollektivtrafiken.