Tanken med EU:s återhämtningsfond var att få igång medlemsländernas ekonomi igen efter coronapandemin, samtidigt som investeringar skulle göras i främst klimatomställning och digitalisering, men även vissa sociala reformer. Sverige lämnade in sin åtgärdsplan 2021, och den godkändes 2022, med en reserverad summa på 3,45 miljarder euro, motsvarande nästan 40 miljarder kronor. 

Men i dagsläget har 25 av 27 medlemsländer redan fått utbetalningar och Nederländerna blev nyligen det 26:e landet att få besked om utbetalning av medel från fonden. Det enda landet som ännu inte godkänts för någon utbetalning är Sverige, och det beror på att Sverige inte har skickat in någon betalningsansökan, uppger Veerle Nuyts, EU-kommissionens talesperson i ekonomiska frågor, till DN. 

Anledningen till det är att Sverige i dagsläget inte uppfyller de kriterier som finns kopplade till att få en godkänd utbetalning. När den nuvarande regeringen tog bort reduktionsplikten (obligatorisk inblandning av biobränslen i bensin och diesel) så tog man också bort en väsentlig del av det som skulle gjort att Sverige når sina utsläppsmål. 

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att det inte brådskar med ansökan. 

– Det är inte bråttom. Det handlar om att senast under 2026 behöver vi skicka in betalningsansökan. För mig är det otroligt viktigt att vi har en bra plan och att vi inte förlorar några pengar, sade hon i samband med ett finansministermöte i Bryssel nyligen, rapporterar DN.

Trots det så har regeringen räknat med att pengarna skulle komma in under 2024, då över 30 miljarder från EU:s återhämtningsfond finns medräknade i underlaget till budgetpropositionen som presenterades i september förra året. 

Socialdemokraternas talesperson i ekonomiska frågor Mikael Damberg, kritiserar nu regeringens efterhalkning.

– Det är tydligt att den här regeringen inte har någon klimatpolitik och att det nu får effekt i relationen till EU, säger han till DN.