En ny klimatinvesteringsfond håller på att skapas av Azerbajdzjan, som ska stå värd för klimattoppmötet COP29 i november. Pengarna i fonden ska gå till att hjälpa fattiga länder med att hantera effekterna som klimatkrisen skapar. Men alla bidrag till fonden kommer att vara frivilliga.
– Traditionella finansieringsmetoder har visat sig vara otillräckliga för klimatkrisens utmaningar, så vi har beslutat om ett annat tillvägagångssätt. Fonden kommer att kapitaliseras med bidrag från fossila bränsleländer och företag och kommer att katalysera den privata sektorn. Alla utvecklingsländer kommer att vara berättigade (att ta emot pengar från) fonden, säger Yalchin Rafiyev, chefsförhandlare för COP29:s ordförandeskap till The Guardian.
Men att ge bidrag till fonden kommer att vara helt frivilligt, och det kommer inte finnas några mekanismer för att tvinga de länder och företag som förorenar mest att betala. Något som kritiseras från flera håll.
Harjeet Singh, global engagemangsdirektör vid initiativet Fossil Fuel Non-Proliferation Treaty, säger till The Guardian att skapandet av en ny fond visserligen återspeglar de krav som höjs för att hålla fossilbränsleindustrin ansvarig, men att det är viktigt att fonden inte blir ett ”frikort” för fortsatt utvinning av gas, olja och kol.
– Fossilbränsleindustrin har orsakat klimatkrisen och måste straffas tillräckligt för att betala för omställningen och klimatskadorna, säger han.
Fondens mål är att samla in minst en miljard dollar. Azerbajdzjan har lovat att lämna ett bidrag, men har inte specificerat hur stort. Ännu har inget annat land gett något löfte om att bidra.
Bronwen Tucker från kampanjgruppen Oil Change international menar att fonden kan vara en ”farlig distraktion” från att nå de finansieringsmål som verkligen behövs för en rättvis utfasning av fossila bränslen.
– Förorenare måste betala för sina klimatbrott i omfattningen av biljoner, inte med en frivillig fond på 1 miljard dollar som ger de stora oljebolagen beslutsfattande. Fossila bränsleintressen har medvetet och systematiskt blockerat, försenat och underminerat nödvändiga klimatlösningar och borde inte ha en plats vid bordet, säger han till The Guardian.
Under förra klimattoppmötet, COP28, togs ett beslut som möjliggjorde starten för en fond för skador och förluster. Hittills har man fått löften om omkring 660 miljoner dollar. Men att få igång fonden och göra faktiska utbetalningar går trögt. Först den 10 juni kunde Världsbanken officiellt godkänna den roll de tilldelats som interimistisk värd för fonden. Fondens styrelse höll å sin sida sitt andra möte mellan den 9 och 12 juli i år, men några utbetalningar har ännu inte gjorts. Det väntas kunna bli av först under 2025, rapporterar Climate home news.
