Domstolens uttalande kritiserade inte minst Israels bosättarpolitik i Västbanken och östra Jerusalem. Sedan sexdagarskriget 1967 har Israel anlagt bosättningar där omkring 700 000 judar bor. ICJ resonerar att det faktum att en ockupation är utdragen i tid ”inte förändrar dess legala status under internationell rätt”. 

Domstolen konstaterade också att de restriktioner som finns för palestinier i de ockuperade områdena utgör en ”systemisk diskriminering baserad på bland annat ras, religion eller etniskt ursprung”, och att Israel olagligt har utnyttjat palestiniernas naturresurser och kränkt deras rätt till självbestämmande.

”Den Israeliska staten måste få ett slut på sin olagliga närvaro i det ockuperade palestinska territoriet så snabbt som möjligt.”, sa ICJ:s ordförande Nawaf Salam när han presenterade yttrandet under fredagen.

ICJ:s uttalande är inte legalt bindande, men uttalandet är ändå domstolens första ställningstagande i frågan och kan få internationella konsekvenser. Domstolen uppmanar stater och internationella organ att inte erkänna den aktuella situationen som laglig och att undvika att ge bistånd eller agera på andra sätt som skulle ge legitimitet till den rådande situationen. 

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu avfärdade yttrandet som lögnaktigt och sa i ett uttalande att ”det judiska folket är inte ockupanter i sitt eget land”, rapporterar bland annat BBC. 

Hussein Al Sheikh, generalsekreterare för den palestinska paraplyorganisationen PLO, kallar istället uttalandet för en ”historisk seger för det palestinska folkets rättigheter och deras rätt till självbestämmande”.

Domstolens yttrande kommer efter ett och ett halvt års utredning, sedan FN:s generalförsamling i slutet av 2022 bett domstolen om att ge sin syn på frågan. Nu komme yttrandet att tas upp i generalförsamlingen, för att diskutera hur man ska agera framåt.