Efter en stor ökning av antalet unga som sitter i landets häkten har också behovet av lärare ökat. Många av "klienterna" är barn som omfattas av skolplikten eller unga som inte har gått klart grundskolan, rapporterar Sveriges radio Ekot.
Tidigare i år varnade Statens institutionsstyrelse (SiS) för att resurserna inte räcker till när antalet unga som döms till sluten ungdomsvård (LSU) har ökat drastiskt. Från att ha haft 50 ungdomar inom LSU för något år sedan räknar myndigheten med att ha runt 150 i slutet av detta år.
Ungdomarna döms oftare till sluten ungdomsvård, begår grövre brott och döms till längre verkställighetstider. Så många som 40 procent av dem är dömda för mord, dråp eller försök till mord.
Det ökade trycket märks även på landets häkten, där många av de som sitter gripna misstänkta för allvarliga brott är unga. Kriminalvårdens vuxenutbildning är van att jobba med ungdomar under 21 år men den senaste tidens ökning av barn på häktena gör att behovet av pedagoger har ökat, särskilt som många av barnen omfattas av skolplikt.
Sveriges radio Ekot rapporterar att Kriminalvården just nu håller på att anställa fler lärare och handledare. Det finns nio lärare som jobbar på de olika storstadshäktena i Sverige idag.
– Särskilt de senaste två åren har antalet barn och unga ökat. En stor förändring för mig är att vi jobbar mycket mer mot hemskolor och då med skolpliktiga barn, säger läraren Charlotte Nylén Tervahauta till Ekot.