Bakgrund

DCA står för Defense Cooperation Agreement och är ett militärt samarbetsavtal mellan Sverige och USA. Initiativet till avtalet togs redan av den S-ledda regeringen under den dåvarande försvarsministern Peter Hultqvist. I en debattartikel i slutet av 2022 skrev han exempelvis: ”Ett så kallat DCA – defence cooperation agreement – bör därför upprättas. Det skulle utöver de avtal som tecknats ge ytterligare djup och stabilitet åt svenskt-amerikanskt samarbete. Kontakter om detta knöts redan under den förra social­demokratiska regeringen. Ett sådant avtal är utöver Nato­medlemskapet en mycket tydlig säkerhets­politisk signal.” 

Avtalet förhandlades sedan fram under 2023 och undertecknades i december av försvarsminister Pål Jonson (M) och USA:s motsvarighet Lloyd J. Austin III. Den 18 juni i år röstade riksdagen igenom avtalet. Även om förhandlingarna om DCA skedde samtidigt som Sveriges Natoprocess, och processerna kan ha påverkat varandra, så har avtalet som sådant inget med Nato att göra. 

Vad innebär DCA-avtalet?

Avtalet innebär bland annat att USA får rätt att använda sig av sjutton svenska militärbaser samt flera svenska flygplatser och hamnar. En del av dem kommer att vara exklusivt reserverade för USA. De får även lagra militärt material i Sverige och de amerikanska soldater som stationeras i Sverige kommer lyda under amerikansk jurisdiktion (vilket innebär att de i första hand kommer att dömas av en amerikansk domstol om de begår något brott). Dessutom kommer de inte behöva betala någon skatt i Sverige och kommer kunna röra sig fritt utan pass eller visum. Utöver detta finns det en lång rad andra paragrafer om alltifrån hur de amerikanska motorfordonen ska vara registrerade till att USA har rätt att inrätta amerikanska postkontor på baserna. 

Varför vill regeringen införa det?

Redan 2016 undertecknade Sverige och USA ett avtal om fördjupat militärt samarbete. Regeringen kallar det nya DCA-avtalet för en ”naturlig utveckling” av samarbetet inom försvars- och säkerhetsområdet. Vidare menar de att det ska ses i ljuset av det försämrade säkerhetsläget i Europa och att Sverige ”snabbt behöver kunna agera på en komplex säkerhetsutveckling – enskilt och tillsammans med andra”. I klartext kan man anta att det handlar om att Sverige vill försäkra sig om amerikanskt stöd vid ett anfall från Ryssland. 

Kritik

Många kritiker har menat att Sverige i princip gett bort en del av sin suveränitet genom att underteckna DCA-avtalet. Bland de som har kritiserat det finns skribenter som Jan Guillou, men även Svenska Freds samt Vänsterpartiet och Miljöpartiet. 

Visserligen står det i avtalet att samarbetet bygger på Sveriges samtycke och på full respekt för svensk suveränitet, svensk lagstiftning och internationella förpliktelser – men många är ändå oroliga för att Sverige inte kommer få tillräcklig insyn i vad som sker på de baser som vi lämnar i amerikanska händer. Enligt avtalet ska USA också deklarera vilka material de för in på sina områden, men det står ingenstans om Sverige ska kunna neka till införsel av vissa material eller vissa aktiviteter.

En annan del av kritiken har handlat om kärnvapen. Regeringen menar att avtalet inte förändrar den svenska ståndpunkten att det inte finns några skäl att ha kärnvapen på svenskt territorium i fredstid. Men vad som gäller kring kärnvapen om Sverige skulle hamna i krig står inte, och när Ulf Kristersson fick en fråga om det här i P1 morgon sa han att ”krigstid är en helt annan sak”. Värt att notera är att medan Norge och Danmark har särskilda skrivningar om vad som gäller för kärnvapen i sina avtal med USA så har Sverige inte någon sådan skrivning. 

När kommer avtalet gälla?

I avtalet står att det kommer träda i kraft när parterna har slutfört de interna förfaranden som krävs. Någon exakt tidpunkt anges alltså inte, men det är troligt att det kommer börja gälla redan i år. Vidare står det att det har en inledande giltighetstid på tio år, därefter fortsätter det att gälla men kan sägas upp av endera parten med ett varsel på ett år.