Med gemensamma krafter släpper facken inom välfärden en ny rapport om arbetsmiljön för många av deras medlemmar. Bland annat är fyra av fem drabbade av stressrelaterade sjukfrånvaro kvinnor i välfärdssektorn.
Rapporten ”Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön” visar på en ”explosiv ökning” av sjukfrånvaron, mellan 2010 och 2023 skedde en femdubbling av stressrelaterade sjukfrånvaro i Sverige. 2023 var de sammantagna kostnaderna för sjukfrånvaron 51,4 miljarder kronor i kommuner och regioner år 2023, men då räknar rapportförfattarna in kostnader för produktionsbortfall på grund av att människor inte är på jobbet. Det är de högsta kostnaderna på tio år borträknat för coronapandemin.
– Det går åt fel håll. Majoriteten av undersköterskorna upplever att bemanningen på deras arbetsplats är otillräcklig. Samtidigt pratar arbetsgivarna om att undersköterska är ett bristyrke, men med den här extremt dåliga arbetsmiljön är det i första hand ett riskyrke! Arbetsgivarna borde få betala för att de bryter mot föreskrifterna, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal, i ett pressmeddelande.
Fyra av fem av de pågående sjukfallen är kvinnor, vilket får fackförbunden att konstatera att arbetsmiljö i högsta grad är en jämställdhetsfråga.
– Att de kvinnodominerade välfärdsyrkena ligger högst i sjukskrivningsstatistiken visar på ojämställdheten i arbetslivet. Det är allvarligt! Men det går att förändra om viljan finns. Bland annat måste chefer och personal ges rätt förutsättningar för sitt viktiga arbete, säger Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare, i ett pressmeddelande.
Välfärdsförbunden
Bakom rapporten står fem välfärdsförbund bestående av Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Sveriges Lärare, Vision och Vårdförbundet. Tillsammans företräder de cirka 1,2 miljoner anställda, varav merparten i välfärdssektorn.
Fackförbunden föreslår flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen med ohälsa och hög sjukfrånvaro. Dels vill de se mer jämställda löner och hållbara arbetstider, dels kräver det att arbetsplatserna arbetar mer aktivt med friskhetfaktorer och arbetsmiljön.
De kräver även att regeringen inför sanktionsavgifter mot arbetsgivare som inte arbetar aktivt med arbetsmiljö och den sociala arbetsmiljon, skriver de.
