Aftonbladet sammanfattade valresultatet bäst: ”Succé för de rödgröna – valfiasko för SD”. EU-valet blev en solklar rödgrön valseger när Vänsterpartiet ökade mest av alla, MP blev tredje största parti, S gick fram samtidigt som SD hamnade långt under det förväntade.

Även i våra nordiska grannländer skördade de rödgröna partierna framgångar. I Finland växte Vänsterförbundet trefaldigt och blev näst största parti. I Danmark blev rödgröna Socialistiskt Folkeparti störst av alla och även det andra vänsterpartiet, Enhetslistan, gick fram. Dansk Folkeparti åkte däremot på en brakförlust.

Men det stämmer också att vindarna även blåste åt andra hållet. Marine le Pens högerextrema parti Nationell Samling blev solklart störst i Frankrike. Nationalistiska partier skördade också framgångar i länder som Italien, Nederländerna, Spanien och Portugal. Men vill det nyvalda EU-parlamentet isolera ytterhögern har de goda möjligheter att göra det. Kommer M:s och KD:s partigrupp, EPP, att ta klimatförnekarna, rasisterna och Putinkramarna i hand eller hålla dem på armlängs avstånd? Här måste vi bygga en opinion för det senare.

Det är i det närmaste existentiella frågor som ska avgöras under den kommande mandatperioden. Klimatpaketet Fit for 55 ska uppdateras med mål till 2040. Där måste målsättningen vara nollutsläpp samt att ett antal klimatpolitiska verktyg vässas; utsläppshandeln, klimattullarna, ambitionsnivåerna för förnybart och energieffektivisering samt att förbudet mot fossilbilar genomförs utan fördröjning, för att nämna några.

Men minst lika viktigt är att klimatpolitiken kommer in på områden där den inte finns idag. EU:s obsoleta förbud mot statligt stöd och de marknadsfundamentalistiska lagarna som överordnar fri rörlighet för varor och kapital över allt annat måste bort. Vi måste kunna använda offentliga medel för att bygga upp fabriker för solceller, biogas och växtbaserad mat för att ta några exempel.

På tal om bidrag. Subventionerna till olja, kol och fossilgas måste självklart avskaffas, men det måste också ske med EU:s frikostiga bidrag till storskaliga djurfabriker. Det handlar om närmare 400 miljarder kronor årligen av våra skattepengar – en tusenlapp per EU-invånare – som idag pumpas in i intensiv djuruppfödning, transporter, slakt och marknadsföring (!) av kött.

Här kommer kreativa EU-parlamentariker att kunna spela en helt avgörande roll. Högerextremisterna har hittills visat ett måttligt intresse för det parlamentariska arbetet i Bryssel och Strasbourg. Det kommer att lämna utrymme för de som vill ta för sig och föra progressiv politik.

Den tydliga trenden i 2024 års EU-val är att Norden har gått tydligt åt vänster. I norr har vi fått nog av höger- och extremhögerpolitik och väljarna tog chansen att ge SD, Sannfinländarna och Dansk Folkeparti en rejäl tjottablängare. Det ger hopp inför såväl de kommande fem åren av EU-politik som inför de nationella valen, inte minst Sverige 2026. Med ett liknande resultat åker Kristersson och Åkesson ut fortare än trollfabrikerna hinner mobilisera. Sedan kan epoken SD vara passerad till historiens skräphög.

EU-valet var en seger för klimatet, rättvisan och solidariteten. Nu surfar vi vidare på den rödgröna vågen.