Mellan 2020 och 2025 ska hundra miljoner dollar kanaliseras årligen från rika länder till utvecklingsländer, för att underlätta utsläppsminskningar och klimatanpassning. Under COP29 i Azerbajdzjan senare i år väntas länderna ta beslut om nästa period – post 2025. Men länderna står långt ifrån varandra, skriver Climate Home News som rapporterar från de förberedande förhandlingar under SB60, en årlig klimatkonferens, som äger rum i Bonn till och med den 13 juni. En grupp av likasinnade utvecklingsländer vill se en ökad injektion av kapital, – de årliga hundra miljonerna dollarna, anser de bör förvandlas till biljoner. 

Men grupperna av länder står långt ifrån varandra, både vad gäller hur mycket som ska kanaliseras och vilka länder och sektorer som ska stå för notan. Gruppen av likasinnade utvecklingsländer har bland annat föreslagit att pengar ska komma från skatt på modeindustrin, techindustrin, vapenindustrin och finansiella transaktioner, vid sidan av direkt finansiering från de rikare länderna. De rikare länderna vill å sin sida att fler länder ska stå som givare, då förutsättningarna ändrats sedan indelningen 1992. Flera utvecklingsländers rikedom har vuxit och de har samtidigt bidragit alltmer till utsläppen av växthusgaser. De främsta exemplen är Kina, Gulfstaterna och Sydkorea, skriver Climate Home News.

OECD som samlar rikare länder, annonserade nyligen att målet om att kanalisera hundra miljoner dollar varje år mellan 2020 och 2025 nåddes 2022. Det vill säga två år försenat. Climate Home News skriver att över två tredjedelar av finansieringen rört sig om lån – och runt en femtedel har varit med marknadsbaserade villkor.

Iskander Erzini Vernoit, grundare till en marockansk tankesmedja, är kritisk till vart förhandlingarna barkar – och tror att de rikare länderna kommer att få sin vilja igenom, så vida inte civilsamhället lyckas göra sin röst hörd. 

– Detta är inte ett svar på en nödsituation, det är inte att ta moraliskt ansvar, säger han till tidningen.