I januari meddelade Högsta domstolen i USA att de inte kommer att behandla en begäran från stora fossilbränsleföretag om att flytta ett klimatmål från delstatlig domstol till federal domstol. Bakom stämningen står delstaten Minnesota, som anklagar företagen för att dels ha känt till de skadliga effekterna av fossila bränslen på klimatet, dels underlåtit att informera allmänheten om riskerna. Istället motarbetade de aktivt klimatvetenskapen och förhindrade övergången till mer hållbara energikällor.

Minnesota hävdar att företagens beteende har orsakat betydande ekonomiska skador på delstaten och dess invånare, samt bidragit till klimatförändringen. Stämningen baseras på delstatens lagar om konsumentskydd och bedrägeri.

Företagen nekar till anklagelserna och hävdar att frågor relaterade till klimatförändringen är komplexa och bör hanteras av federala domstolar. De försökte flytta målet från delstatlig domstol till federal domstol, men Högsta domstolen avböjde att ta upp deras begäran och bestämde att målet ska fortsätta i delstatlig domstol.

Företagen som ville flytta målet är ExxonMobil corp, Koch industries och American Petroleum institute. De ville ha målet i federal domstol eftersom det traditionellt är mer fördelaktigt för dem i sådana här mål. Andra liknande mål har också hamnat i fler amerikanska delstaters domstolar. Koch industries som ägs av bröderna Koch, och som anklagas för att för att motverkat klimatvetenskapen, har ett trackrecord att aktivt kämpa mot alla former av politik ämnad att förhindra den globala uppvärmningen.

Den avlidne David Koch var känd för att stödja högerpolitik och konst. Men hans kanske största avtryck var att hjälpa till att stoppa regleringar av koldioxidutsläpp: regleringar som skulle skada hans företag Koch Industries, skriver Christopher Leonard, författare till Kochland, i New York Times. För att förhindra regleringar byggde David och hans bror Charles Koch upp ett påverkansnätverk. Det började på 1970-talet och tog fart på 1990-talet.

Koch-bröderna finansierade och koordinerade politiska projekt för att begränsa regeringens makt i USA genom lobbying, tankesmedjor och politiska donationer. Ansträngningarna intensifierades på 1990-talet sedan en senatskommitté anklagat Koch industries för att ha stulit olja från ursprungsbefolkningars reservat där företaget var verksamt.

Kochs nätverk Americans for prosperity jobbar för att på gräsrotsnivå påverka politiken genom att knacka dörr och demonstrera mot lagar som handlar om klimatförändringar.

Reglerades på 1990-talet

Redan i början av 1990-talet gav president George H W Bush tydligt stöd för lagar som gick ut på att begränsa koldioxidutsläppen. Republikanerna hade satt ett pris på föroreningar och tillät företag att köpa och sälja utsläppsrätter. ”Cap and trade” hade använts för att minska föroreningarna från kraftverk och förhindra surt regn.

1991 höll Cato institute, en tankesmedja finansierad av Koch, ett seminarium i Washington med titeln ”Global environmental crises: Science or politics?”. Detta var en del av satsningen för att så tvivel om huruvida klimatförändringar verkligen sker.

Kochbröderna arbetade med att avsätta republikaner som föreslog reglering av växthusgaser. 2009 föreslog till exempel en republikan från South Carolina, ledamot i representanthuset Bob Inglis, en lag om koldioxidskatt. Koch industries slutade finansiera hans kampanj, donerade stora summor till hans primära motståndare vid namn Trey Gowdy och hjälpte till att organisera grupper av Tea party-aktivister som reste till stadshusmöten för att protestera mot Inglis. Några av mötena blev våldsamma. Bob Inglis förlorade omvalet, och hans förlust skickade ett budskap till andra republikaner: Kochs doktrin om klimatreglering fick inte ifrågasättas.

Gynnades av Trump

2022, med Donald Trump som president, lyckades Koch få en av sina största vinster i kampen mot reglering av fossilindustrin. Med röstsiffrorna 6–3 tog högsta domstolen ett beslut som kommer att få stor påverkan på miljöpolitiken i USA.

Beslutet handlade om Environmental protection agency (EPA), den federala myndighet som ansvarar för att skydda miljön och människors hälsa i USA. Domstolen beslutade att EPA inte har rätt att införa regler för koldioxidutsläpp från kraftverk och företag som säljer fossilbränslen. Istället säger domstolen att det är kongressen som ska bestämma om sådana regler.

Detta beslut kommer sannolikt att gynna kolkraftverk och fossilbränsleföretag över hela landet, eftersom de nu inte längre behöver oroa sig för strängare regler för sina utsläpp. Samtidigt blir det svårare för regeringen att bekämpa klimatförändringarna, eftersom det nu är upp till kongressen att fatta beslut om utsläppsreglering.

Domstolens beslut var inte enhälligt. Tre av domarna var emot det. De tyckte att det var fel att ge kongressen makten över klimatpolitiken och att EPA borde ha rätt att agera för att skydda miljön.

Bakom domstolens beslut har det funnits påtryckningar från företag och lobbyister. En av de mest framträdande har varit Charles Koch, affärsmannen som äger ett stort konglomerat av företag, inklusive Koch industries, ett av de största företagen i USA.

Flera icke vinstdrivande grupper som är kopplade till Koch lämnade inskrivelser till högsta domstolen i West Virginia vs EPA. Deras argument var att EPA inte borde ha makten att införa nya regler för växthusgasutsläpp.

Americans for prosperity (AFP) var en av dem som lämnade in ett uttalande och sa att det inte är EPA:s jobb att bestämma över nationen genom regleringar.

Även Cato institute argumenterade för att EPA inte bör kunna göra stora förändringar som påverkar kraftproducenterna utan att först få godkännande från kongressen. Andra icke vinstdrivande organisationer kopplade till Koch som lämnade in skrivelser inkluderar New civil liberties alliance, Competitive enterprise institute och Mountain states legal foundation.

Stora konsekvenser

Domstolsbeslutet kan komma att få långtgående konsekvenser för miljön och klimatet i USA och runt om i världen. Medan det gynnar vissa företag och affärsintressen kan det göra det svårare att vidta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och bromsa klimatförändringarna.

– Domslutet kommer troligtvis inte bara att begränsa EPA:s förmåga att bekämpa klimatförändringar utan också regeringens förmåga att skydda allmänheten från andra hot, från finansiellt bedrägeri till hot mot folkhälsan, sa Dan Farber, expert på miljölagar och konstitutionell lag vid UC Berkeley School of law, till Vice.