Kornas rätt att beta några månader om året är hotad – för att regeringen prioriterar profit framför djurvälfärd, skriver tre debattörer från Miljöpartiet.
DEBATT. I Sverige är vi stolta över att våra kor får gå ute och beta. Beteskravet infördes 1988 efter påtryckning från bland annat den folkkära författaren Astrid Lindgren. Lagen, som markant förbättrar kornas möjlighet att bejaka sina naturliga beteenden, kallas också Lex Lindgren i folkmun. Nu hotar regeringen att ta bort stoltheten genom att gå baklänges in i framtiden. Regeringens förslag kan innebära att kor står inlåsta på livstid.
Den betesrätt som länge varit helt självklar står nu hotad. Regeringen äventyrar kornas rättighet till att vara ute på sommaren för att beta. Nu öppnar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillsammans med Sverigedemokraternas Martin Kinnunen upp för att undersöka om inte djurskyddet är för stramt reglerat. Detta motiveras av att det svenska jordbruket inte är ”konkurrenskraftigt nog.” Att använda regelförenkling som ursäkt för att nedmontera djurvälfärden, visar regeringens prioritering: profit på djurens bekostnad. Vi behöver i stället stärka och bredda betesrätten till att omfatta fler djur och jobba för att EU ska satsa på att ekonomiskt stödja småskaliga och hållbara jordbruk som bedrivs med hög djurvälfärd och i samklang med naturen, i stället för storskalig fabriksuppfödning.
Om Tidöpartierna får som de vill kommer sannolikt en stor del av Sveriges kor aldrig mer se dagens ljus. Just nu genomför Växa Sverige, en av organisationsmedlemmarna i Lantbrukarnas Riksförbund, ett experiment där de testar att hålla 1500 kor inomhus i 18 månader. Detta för att undersöka vad avsaknad av betesrätten gör med djuren. Syftet är uppenbarligen att pressa tillbaka djurvälfärden så mycket det går, det är ju tydligt att kor behöver beta för att må bra. Både Jordbruksverket och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet bedömer dessutom att kornas välbefinnande är kopplat till betesrätten.
Betande kor är även en nyckel till vår biologiska mångfald, och upprätthåller de öppna landskapen, som annars skulle växa igen. Enligt Naturskyddsföreningen är betandet centralt för att vi ska klara av klimatförändringarna.
En försämrad djurvälfärd är också ett svek mot alla de svenska konsumenter som vill kunna köpa svenska varor utan att bidra till djurplågeri.
Sverige är i dag det enda EU-landet som har ett ordentligt lagstadgat krav på betesrätten. Det är en utmärkt plattform för att verka inom EU för en generell betesrätt och ett högre djurskydd inom hela EU. Att i stället backa tillbaka vore inte bara ett svek mot de djur som drabbas i Sverige, utan också en förlorad möjlighet att påverka EU i en mer djurvänlig och hållbar riktning.
Vi behöver i stället driva på inom EU för att de bönder som har ett gott djurskydd får ett mycket bättre ekonomiskt stöd, samt ställa högre minimikrav på djurhållningen för alla jordbruksprodukter som produceras inom eller importeras till EU. Det skulle dessutom innebära en konkurrensfördel för det svenska jordbruk som redan har anpassat sig till beteskravet.
Självklart ska lantbruket inte ”slås ut”, men det storskaliga jordbruk som är katastrofalt för både klimatet och djuren behöver ersättas med mer hållbart och småskaligt jordbruk som värnar djurens välbefinnande. Det är den vägen vi ska styra åt med lagstiftning och tilldelning av medel, både nationellt och inom EU. Stärkt djurvälfärd är framtiden. Och Sverige ska vara ett föregångsland som rakryggat försvarar betesrätten.
