DEBATT. Den 5 december 2023 undertecknade Sveriges och USA:s försvarsministrar det så kallade DCA-avtalet (defence cooperation agreement), som ska gälla i 10 år. Ett förslag om godkännande av avtalet lades på riksdagens bord den 8 maj och beslut planeras ske i juni. Riksdagen kan fortfarande stoppa avtalet eller se till att det ändras!

Regeringen har skickat ut DCA-avtalet på remiss till 111 instanser, bland annat Lagrådet. Lagrådet skriver på flera ställen ”med full respekt för svensk suveränitet” — till exmpel ”All verksamhet som omfattas av detta avtal ska bedrivas med full respekt för Sveriges suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser, inklusive vad gäller lagring av vissa typer av vapen på svenskt territorium.” Hur detta går ihop med att Sverige inte får insyn på /tillträde till alla områden på de 17 baser som ska stå till USA:s förfogande är oklart.

I regeringens remiss till Lagrådet på 359 sidor står på sidan 1 i sammanfattningen:

”Sverige och USA undertecknade den 5 december 2023 ett avtal om försvarssamarbete, ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCA-avtal). DCA-avtalet bygger vidare på och kompletterar tidigare statusavtal som både Sverige och USA är parter till. Avtalet förutsätter vissa författningsändringar för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt avtalet. Med hänsyn till DCA-avtalets betydelse för Sveriges försvar och säkerhet är det vidare att betrakta som en överenskommelse av större vikt. Av båda dessa skäl krävs riksdagens godkännande innan avtalet kan träda i kraft.

I lagrådsremissen föreslås en ny lag om straffrättsliga förfaranden inom försvarssamarbetet med Amerikas förenta stater. Vidare föreslås lagändringar om bland annat privilegier och immunitet för en amerikansk styrka, medlemmarna av styrkan, deras anhöriga och leverantörer till styrkan.

I lagrådsremissen föreslås även vissa lagändringar som inte enbart är tillämpliga i förhållande till USA. Dessa förslag syftar till att skapa än bättre förutsättningar för Sverige att ge och ta emot militärt stöd. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.”

Lagrådet har godkänt flera förslag i brottsbalken, som måste genomföras för att avtalet ska kunna träda i kraft: både kapitel 2 (om svensk domstols behörighet), kapitel 17 (om brott mot allmän verksamhet med mera), kapitel 20 (om tjänstefel med mera), kapitel 21 (om brott mot krigsmän) och kapitel 24 (om allmänna grunder för ansvarsfrihet). Däremot skriver Lagrådet inget om att ändra kapitel 19 (om brott mot Sveriges säkerhet), det som är kärnan i avtalet. Innehållet i 19 kapitel §1 handlar bland annat om att inte Sverige eller del av Sverige ska kunna läggas under främmande makt, så som beskrivs i artikel 3–6 i DCA-avtalet.

Riksdagsledamöter som röstar för att godkänna DCA-avtalet i nuvarande form godkänner att Sveriges suveränitet inte längre gäller en del av riket, det vill säga på en del av dessa 17 baser, samt att USA har ”fri” tillgång till hela Sveriges territorium, till lands, till sjöss och i luften med sin militärmakt under 10 år. Att därutöver utsätta Sverige för en risk att USA förvarar/transporterar kärnvapen på svenskt territorium, genom att inte i klartext skriva i avtalet att det inte får förekomma, bör också vara i konflikt med kapitel 19 i brottsbalken.

Däremot, om en kontrollerad folkomröstning genomförs, där en kvalificerad majoritet av den röstberättigade befolkningen röstar för att anta DCA-avtalet i nuvarande form, där nationen Sverige avhänder sig kontrollen över en del av sitt territorium, då gäller rimligen inte lagtexten i Brottsbalken 19 kap.

Hoppas att alla våra riksdagsledamöter när den avgörande omröstningen ska ske är pålästa och har styrka att rösta emot DCA-avtalet  i den nuvarande utformningen.

Korrigeringar och länkar är införda den 18 maj 2024. /Syre