En ny rapport från WWF visar att det varje år delas ut mellan 34 och 48 miljarder euro i olika EU-stöd som är eller riskerar vara skadliga för naturen. Den allra största delen står jordbruksstöden för. Nu vill WWF se en omfördelning av medlen.
– Snart är det EU-val och vi behöver beslutsfattare som är beredda att fasa ut subventioner som riskerar att skada miljön och istället investera i naturen och den gröna omställningen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
I rapporten, som gjorts av konsultföretaget Trinomics, har man tittat på EU:s långtidsbudget mellan 2021 och 2027 och specifikt fokuserat på direktstöd för jordbruk, skogsbruk, fiske, transport och vattensektorer och hur de påverkar den biologiska mångfalden. Påverkan på klimatet har man inte tagit hänsyn till i denna studie.
När man ser till jordbruket så uppskattar rapporten att subventionerna hit står för den absolut största delen: mellan 31,4 miljarder och 32,1 miljarder, vilket motsvarar mellan 58 och 60 procent av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP.
I rapporten görs en bedömning för EU som helhet, och man är särskilt kritisk mot de arealbaserade inkomststöden inom jordbruket. Men inkomststöden har inte haft en ensidigt negativ effekt för miljön eftersom det möjliggjort att jordbruk har kunnat bibehållas i områden med sämre odlingsförhållanden, som skogsdominerade landskap, bergstrakter och regioner med kort växtodlingssäsong. Igenläggning av jordbruk är ett av de största hoten mot rödlistade arter i Sverige, konstaterar WWF.
– Men inkomststöden kommer också med en rad negativa effekter. De ger höga markpriser och försvårar för unga bönder som vill starta nya företag. Vi behöver framåt använda våra gemensamma resurser för att finansiera den gröna omställningen av sektorn, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF, i pressmeddelandet.
Även inom sektorer som fiske och infrastruktur på land och i vatten bidrar EU-stöd till aktiviteter som kan anses skadliga för natur och biologisk mångfald, detta med uppskattningsvis 59 – 138 miljoner euro inom fisket, 1,7 – 14,1 miljarder inom transportinfrastruktur och 1,2 – 2 miljarder inom vatteninfrastruktur.
Samtidigt som miljarder av EU-medel påverkar naturen negativt så har EU:s Biodiversitetsstrategi uppskattat att det årligen behövs 48 miljarder för att stötta lantbrukare, fiskare, landsbygd och kustsamhällen att skydda den biologiska mångfalden. Just nu så fattas 18 miljarder till det. Här behövs en omfördelning av subventionerna, menar WWF.
Enligt miljöorganisationen vore det bättre för den biologiska mångfalden om till exempel inkomststödet istället förs över till miljö- och klimatåtgärder, något som ändå kan ge ett positivt netto ekonomiskt för lantbrukarna. De nuvarande miljöstöden täcker knappt kostnaderna för arbete, och att leverera ekosystemtjänster som pollinering, kolinlagring och vattenrening måste bli lönsamt för jordbruksföretagen, menar organisationen.
– WWF vill att EU:s och medlemsstaternas investeringar i naturen fördubblas till minst 50 miljarder euro per år. Utfasning av miljöskadliga subventioner med hänsyn till resurssvaga hushåll och småföretag skulle istället kunna bidra till investeringar i natur och miljöstöd för jordbruk, säger Emelie Nilsson, expert biologisk mångfald på WWF.
