I storstäderna har polisen specialgrupper som jobbar mot demokratihotande brottslighet. Men det saknas i region Nord.

– Vi menar att polisen då riskerar att missa hela perspektivet kring hatbrotten som sker mot samer, säger Lou Huuva, utredare på Brå, som har gjort rapporten.

Därför anser Brå att polisregion Nord bör införa en motsvarande funktion när det gäller demokratihot även i norra Sverige, och att polisen då ökar sina kunskaper om hatet och hoten mot samerna. 

Dessutom anser Brå att brottsrubriceringen när det gäller misshandel och dödande av renar borde ändras. I dag är rubriceringen ofta stöld, skadegörelse eller djurplågeri. 

– Renens kulturbärande innebörd behöver förtydligas rent rättsligt, säger Lou Huuva.

Genom att höja straffvärdet på brotten mot renar ökar chansen att polisen åker ut till brottsplatserna och utreder brotten mer, hoppas Brå. Dessutom möjliggör ett högre straffvärde att polisen kan använda sig av hemliga tvångsmedel som kan underlätta att hitta gärningspersonerna.

Då ökar hatbrotten

Hatbrotten ökar vid de tillfällen då samiska rättigheter lyfts, konstaterar Brå. Under senare tid har hat och hot ökat i samband med flera rättsprocesser när det gäller samernas rättigheter, exempelvis när det gäller renbetesområden, enligt rapporten.

En liknande situation inträffade under slutet på 1990-talet när ortsnamn byttes till samiska ortsnamn. Då vandaliserades skyltarna i högre utsträckning än i dag. 

Få anmäler

Många samer anmäler inte hatbrotten. En orsak är att polisen inte åker ut till dem, en annan att brotten oftast sker lokalt av en gärningsperson som de ofta vet vem det är. 

Det är ett problem för hela samhället när minoriteter utsätts för hot och hat, och att brotten inte anmäls, poängterar Lou Huuva.

– Det är ett stort hot för demokratin. Det är en begränsning i samernas vardag och det inverkar på deras möjligheter att utöva sina mänskliga rättigheter, säger hon.