Om vi vill ha fred, måste vi förbereda oss för krig. Så sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel i ett uttalande i mars, och många europeiska ledare uttrycker sig gärna i liknande termer. Sedan Rysslands invasion har EU backat upp Ukraina militärt och ekonomiskt, och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har gjort tydliga ställningstaganden för Israel, dock inte utan motstånd i parlamentet och bland tjänstemän.

Inför EU-valet i juni kan spelplanen ändras. De högerextrema partier som spås framgång sponsrar ogärna det ukrainska försvaret. På andra kanten säger sig till exempel den franske vänsterledaren Guy Mélenchon vilja få stopp på krigsmånglarna. Det finns också gräsrotsinitiativ som pacifistiska Fred, land och värdighet (Pace terra dignità, PTD) som lanserades i Italien i höstas och koalitionen Free Palestine som består av muslimska partier och rörelser.

Många mindre eller enfrågepartier som skulle ha liten chans i de nationella valen ser större möjligheter på europeisk nivå. I Sverige ställer inte mindre än 102 partier upp i årets EU-val, utöver de åtta
riksdagspartierna. En del väljer att slå sina påsar ihop, som Feministiskt initiativ och Partiet Vändpunkt
som kandiderar under det gemensamma partinamnet Värdigt liv. Partiet Nyans, som i valet 2022
skrällde i flera kommuner, ingår i ovan nämnda Free Palestine.

Syre har frågat flera partier om deras hållning i fred- och försvarsfrågor visavi EU, och svaren redovisas nedan. Enkäten har ställts till de åtta riksdagspartier som är representerade i EU-parlamentet, samt Värdigt liv, Partiet Nyans, Piratpartiet och Klimatalliansen. Klimatalliansen avböjde att svara med hänvisning till ”en policy att inte uttala oss i frågor som är utanför klimatfrågan”.

Enkäten

Enkäten består av sex frågor som presenteras en i taget, där partiernas svar redovisas efter storleksordning, minst till störst.

1. Hur ska fred uppnås i Ukraina och vilken politik bör EU föra för att främja en utveckling som leder dit?

Värdigt liv:

Ge stöd till grupper och organisationer som verkar för varaktig fred, demokrati och mänskliga rättigheter i både Ryssland och Ukraina, såväl de som är verksamma i länderna och de som på grund av förföljelse i Ryssland verkar i exil. EU skall öka de riktade sanktionerna mot Ryssland – så att de bara påverkar grupper i maktposition och inte det civila samhället – och tydligt ta ställning för mänskliga rättigheter, demokrati och rättvis fred. Mer resurser måste satsas på fredsarbete och stöd till civilsamhället istället för vapenhandel. EU behöver trycka på för att parterna sätter sig vid förhandlingsbordet med kravet att Ryssland omedelbart drar tillbaka trupperna. Det är den enda hållbara vägen framåt för att uppnå fred och stabilitet i regionen.

Piratpartiet:

För att uppnå fred i Ukraina krävs en helhetsapproach som adresserar både de direkta och underliggande orsakerna till konflikten. EU bör aktivt stödja diplomatiska ansträngningar och förhandlingar mellan Ukraina, Ryssland och andra relevanta parter. Det är också viktigt att EU fortsätter att stödja Ukrainas suveränitet och territoriella integritet genom sanktioner mot Ryssland och genom att erbjuda ekonomiskt, politiskt och materiellt stöd till Ukraina. För att främja långsiktig fred och stabilitet i regionen bör EU också stödja åtgärder för ekonomisk utveckling, demokratisk reform och respekt för mänskliga rättigheter. Allt detta bäddar för ett ukrainskt medlemskap i unionen.

Partiet Nyans:

Under åtminstone två decennier har Ryssland sagt att de kommer att möta Nato ifall man fortsätter att expandera österut, med hänseende på de tidigare sovjetstater som ligger i Europa. Det är inte svårt att se hur Nato använde Krim-krisen till att söka legitimitet att ändå avancera österut. EU består i väsentlig del av Nato-länder, och kan inte undgå att dras in, dels på grund av det och dels på grund av geografisk närhet. Ukraina är en del av den europeiska kontinenten och närmaste granne till EU-länderna Polen, Slovakien, Ungern och Rumänien. Ett eldupphör måste till, och parterna måste få lägga fram sina villkor. EU:s del i fredsprocessen skall handla om att medla. Den politik som behöver föras är en som väger mer på fredshandlingar än konflikthandlingar. Det är orimligt att föra en politik som kräver att EU-ländernas egna befolkningar missunnas till förmån för en större krigsapparat. Det hjälper inte saken att EU internt trummar på för krig. Upprustning är i sig en konflikthandling och enligt krigets lagar kan det ses som en provokation vilken rättfärdigar vedergällning. Att rusta upp och framställa en hotbild är så ett alldeles lysande sätt att driva på konflikten och förlänga kriget. Med risken att kriget spiller över in i fler områden och att fler länder dras in.

Liberalerna:

Den önskvärda och långsiktigt hållbara freden är den som vinns efter en ukrainsk seger i kriget. I det avseendet är Ukrainas försvarsförmåga helt avgörande. Omvärldens, däribland EU:s och Sveriges, orubbliga militära, ekonomiska och politiska stöd för Ukraina är den bästa fredspolitiken, vi kan inte tillåta att Ryssland förhandlar ur en styrkeposition. Liberalerna vill att EU kraftsamlar för att förse Ukraina med de vapen och den ammunition som krävs här och nu. På sikt är ukrainskt medlemskap i både EU och Nato något som hade dramatiskt förbättrat säkerhetslandskapet i Östeuropa, för Sverige och hela EU.

Kristdemokraterna:

Kristdemokraterna vill se en så snar fred som möjligt i Ukraina. Krig är fruktansvärt och det mänskliga lidandet enormt. Samtidigt är det viktigt att påpeka att fred inte kan ske på vilka villkor som helst och inte heller till varje pris. Det får inte löna sig att med militär makt flytta nationers gränser. Ukraina slåss härvid inte bara för suveränitet och oberoende, utan också för att upprätthålla den internationella ordningens princip om att lag och rätt går före styrka. Ett framtida fredsavtal bör därutöver ta sin utgångspunkt i den fredsplan som president Zelenskyj har presenterat. EU ska och måste fortsätta stödja Ukraina inom samtliga områden, så länge det krävs. Det ekonomiska stödet är särskilt viktigt för att säkerställa den ukrainska statens fortsatta funktionalitet. Det militära stödet i synnerhet behöver därutöver utvecklas och utökas. EU:s roll är härvid att underlätta för snabbare och mer kostnadseffektiva försvarsmaterielupphandlingar som kan bidra med mer militär materiel till Ukraina. Detta omfattar särskilt ammunition, och unionens länder måste bland annat snarast fördubbla produktionen av artilleriammunition.

Centerpartiet:

Frihet är inte – och har aldrig varit – gratis. Det har Rysslands anfallskrig mot Ukraina åter gjort oss plågsamt medvetna om. Putins hänsynslösa krigföring är den yttersta konsekvensen av en fallen demokrati. Det är av yttersta vikt att Sverige och EU fortsätter att ge Ukraina det stöd som de behöver för att fortsätta att försvara sig. Ukraina måste vinna kriget och Ryssland förlora. En fred som inte sker på Ukrainas villkor skulle resultera i ett stärkt Ryssland som fortsätter att hota Europas frihet. Rysslands mål är att Ukraina ska upphöra att existera – en fred på deras villkor skulle resultera i minskad frihet och ökat förtryck inte bara i Ukraina, utan i hela Europa. Ryssland måste omedelbart lämna Ukraina inklusive det illegalt ockuperade Krim.

Miljöpartiet:

Ukraina hör hemma i Europa. Det visar både historien och den ukrainska folkviljan. Det måste vi också fortsätta göra tydligt för Putin. Och samtidigt som vi fortsätter stötta Ukraina ekonomiskt, humanitärt och militärt måste EU sluta dubbelspela med den ryska regimen. Det är fullständigt oacceptabelt att EU-länder de senaste två åren köpt ryska fossila bränslen för nära 200 miljarder euro. De ryska intäkterna från dessa köp, som gått rakt in i Putins krigsmaskineri, är betydligt större än den totala summan för EU och medlemsstaternas finansiella, militära och humanitära stöd till Ukraina under samma period. Miljöpartiet vill att EU och medlemsländerna ska fortsätta stötta Ukraina i kampen mot Ryssland, så länge det behövs. Miljöpartiet kräver också att EU och medlemsländerna omedelbart stoppar all import av energi från Ryssland. Alla brott mot internationell rätt, internationell humanitär rätt och internationell lag om mänskliga rättigheter i, och i samband med kriget i Ukraina måste utredas. Dessutom vill vi att en särskild tribunal för att utreda och åtala de skyldiga bakom Rysslands aggressionsbrott mot Ukraina inrättas, med politiskt och ekonomiskt stöd från medlemsländerna. För Miljöpartiet är det avgörande att EU fortsätter att aktivt stötta återuppbyggnaden av Ukraina och det ukrainska arbetet för att leva upp till kriterierna för EU-medlemskap.

Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet stödjer Ukrainas rätt att försvara sig. EU måste skärpa sanktionerna mot Ryssland och stoppa inflödet till Putins krigskassa genom ett stopp för rysk olja och gas. EU ska stärka det humanitära, ekonomiska och militära stödet till Ukraina och möjliggöra en snabb återuppbyggnad av Ukraina. Vänsterpartiet vill också att EU ska ge skydd åt de som vägrar lyda Putins order.

Sverigedemokraterna:

För Sverigedemokraterna är det av största vikt att EU fortsätter att ge Ukraina ett starkt, förutsägbart och långsiktigt stöd, såväl militärt som politiskt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt. Ett långsiktigt stöd från både Sverige och EU som ger Ukraina en möjlighet att försvara sig är det som kan leda till en långsiktigt hållbar fred.

Se fotnot *

Moderaterna:

Fred kan uppnås först den dagen Putin helt dragit sig ut ur Ukraina och Ryssland har lagt ned sina vapen. EU ska fortsätta stötta Ukraina, militärt, ekonomiskt, med humanitär hjälp och stöd till den långsiktiga återuppbyggnaden av landet så länge som det krävs.   

Socialdemokraterna:

Det är viktigt att EU fortsätter stödja Ukraina militärt, humanitärt och ekonomiskt. Sanktionerna mot Ryssland behöver fortsätta.

2. Hur ska fred uppnås i Gaza/Israel/Palestina och vilken politik bör EU föra för att främja en utveckling som leder dit?

Värdigt liv:

Även här behöver stöd ges till de grupper som jobbar för långvarig och rättvis fred och som bygger broar mellan samhällena. EU måste kräva ett omedelbart och varaktigt eldupphör för att stoppa folkmord; att Israel avbryter de urskillningslösa bombningarna, häver blockaden av Gaza och avslutar apartheidpolitiken mot palestinierna. EU bör sätta in sanktionsåtgärder mot Israel, såsom att omedelbart avsluta alla samarbetsavtal på det militära området, liksom handelsavtal för israeliska varor från ockuperade områden. De tusentals civila palestiner som tillfångatagits av Israel ska friges, liksom de israeliska civila som tillfångatagits av Hamas. Allt våld mot civila ska fördömas och utredas. EU ska kräva att Israel följer de FN-resolutioner som kräver att de drar sig tillbaka från ockuperade områden och avbryter bosättningar i dessa områden, liksom de resolutioner som ger det fördrivna palestinska folket rätt att återvända till sina områden som olagligt ockuperas av Israel. Det internationella samarbetet (det så kallade ”biståndet”) med Palestina ska öka.

Piratpartiet:

Fred i området är en komplex fråga som kräver en respektfull hållbar lösning och som erkänner både det israeliska och palestinska folkets rättigheter och säkerhet. EU bör arbeta för en rättvis lösning genom diplomatiska medel och förhandlingar mellan parterna. Detta inkluderar att stödja åtgärder för att minska spänningen, såsom att blockaden av Gaza upphävs och att terrorhandlingar upphör. EU bör också fortsätta att erbjuda humanitärt bistånd och stödja utvecklingsprojekt som främjar fred, försoning och samexistens.

Partiet Nyans:

Liksom i Ukraina hänger orsakerna till konflikten tätt ihop med kontroll över resurser som finns geografiskt långt ifrån de områden som de gamla kolonialmakterna har jurisdiktion över, men snarare än att en grupp från kolonisatörerna blivit en del av den inhemska befolkningen och stannat kvar när staten överlämnas, har västmakterna planterat en enklav bestående av människor utan någon relevant anknytning till området, i syfte att utöva kontroll över det. Oavsett ifall man är pro-Palestina, pro-Israel eller för en tvåstatslösning, så måste det akut till långvarig vapenvila, där fredsförhandlingar hinner få momentum. De inblandade parterna måste få lägga fram sina respektive villkor för att påbörja en förhandling. EU:s roll är även här som medlare, men om man menar allvar med att vilja uppnå en stabil och varaktig fred som resulterar i social, ekonomisk och politisk utveckling så måste man låta både israeliska statens representanter och Hamas få delta i förhandlingarna. EU kan inte agera som en part utan som utomstående medlare. Kruxet här är att EU å ena sidan terroriststämplat Hamas, och å andra sidan anammar principen om att inte förhandla med terrorister – därmed konstruerat ett moment 22. Som det ser ut i dag har det gått så långt att förhandlingarna inte är första prioritet. Konflikten befinner sig i ett läge där ena sidan har fullständigt övertag och kommer att förinta motparten om ingen hejdar dem. Genast. EU behöver kunna se bortanför kortsiktig ekonomisk vinning, och samarbeta med FN och NGO:s från Mellanöstern, för humanitära insatser i syfte att stabilisera befolkningen i Gaza. Politiskt är det absolut första steget för EU, att ta bort Hamas från terrorlistan och inkludera dem i förhandlingarna, så som gjordes, åtminstone periodvis, framgångsrikt med PLO. I båda fallen är det först vapenvila. Status quo används till förhandlingar mellan parterna och förtroendebyggande mellan befolkningsgrupperna.

Liberalerna:

Sedan terroristgruppen Hamas fruktansvärda massaker den 7 oktober har vi nåtts av hemska scener i och omkring Gaza. Liberalerna fördömer reservationslöst Hamas och anser att en hållbar fred inte går att uppnå med Hamas vid styret i Gaza. Därför borde EU fortsätta arbeta för att strypa dess finansiering. Samtidigt måste Israels legitima rätt att försvara sig ske i enlighet med folkrätten, civila och civil infrastruktur kan inte tillåtas vara måltavlor. Varje oskyldigt liv som spills är en tragedi. Den enda vägen till hållbar fred och säkerhet för israeler och palestinier är genom en tvåstatslösning. Därför måste idén om en tvåstatslösning väckas till liv igen när kriget i Gaza är över.

Kristdemokraterna:

KD står bakom en tvåstatslösning. Det är det bästa alternativet men också det enda hållbara. Den absoluta grundförutsättningen för en sådan förhandlingslösning är att båda parterna erkänner varandras rätt till att existera. Detta gäller, åtminstone i teorin, för den israeliska staten respektive den palestinska myndigheten. Terroristorganisationen Hamas har däremot som fastlagt mål att förgöra staten Israel. Med en sådan part kan man inte förhandla eller för den delen uppnå en varaktig fred. En slutgiltig fred och en tvåstatslösning kan således inte inkludera Hamas eller dylika organisationer. EU:s hållning till kriget i Gaza ska utgå från internationell rätt och internationell humanitär rätt. Detta inkluderar Israels rätt till självförsvar, som en konsekvens av Hamas attack den 7 oktober. Lika mycket rätt som Israel har att försvara sig har man också en förpliktelse att undvika civila dödsoffer och civilt lidande. EU behöver därför fortsatt uppmana Israel till att visa största möjliga återhållsamhet i sin krigföring för att minska det humanitära lidandet, och detta inkluderar krav om tillfälliga humanitära eldupphör. Vidare bör EU utöka sina ansträngningar för att fredsförhandlingarna, mellan den israeliska staten och den internationellt erkända palestinska myndigheten, ska återupptas.

Centerpartiet:

Centerpartiet kräver ett omedelbart humanitärt eldupphör och att gisslan ska släppas omedelbart. Detta krav har också EU:s utrikeschef riktat mot både Israel och Hamas, något som vi också stödjer. Det är självklart att Israel har rätt att försvara sig, men samtidigt krävs att krigets lagar följs och mänskliga rättigheter värnas. Det lidande och svält som civila i Gaza utsätts kan inte fortsätta. Både Israel och Palestina behöver en fredlig tvåstatslösning. Det är viktigt att Sverige och andra EU-länder tar en aktiv roll i detta arbete för fred och säkerhet i regionen. Sverige måste även stå upp mot både nya bosättningar och våldet från bosättare på Västbanken. Det behövs sanktioner för att sätta stopp för det våld som utövas av bosättare på Västbanken.

Miljöpartiet:

Miljöpartiet kräver att EU kraftfullt verkar för permanent vapenvila och att Israel ska stoppa det besinningslösa våldet mot Gazas civilbefolkning. EU måste säkerställa att FN-organet UNRWA får det ekonomiska stöd som krävs för att kunna utföra sitt arbete och sätta press på Israel att släppa fram de humanitära insatserna. EU måste också verka för att gisslan och andra illegalt frihetsberövade personer som hålls av Hamas och Israel släpps och kan återförenas med sina familjer. EU måste gå från ord till handling och sätta hård press, både diplomatiskt och ekonomiskt, för att Israel ska sluta döda oskyldiga. Miljöpartiet anser därför att EU bör pausa associeringsavtalet med Israel, eftersom Israel bryter mot artikel 2 i avtalet om att respektera mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Inga EU-pengar bör heller gå till israeliska forskningsprojekt som bidrar till Israels krigföring och förtrycket av Palestina och vi anser därför att EU omedelbart måste se över miljardstödet till israeliska forskningsprojekt från Horizon Europe. Miljöpartiet kräver vidare att EU och medlemsländerna stoppar all vapenexport till och allt militärt samarbete med Israel. Det pågående kriget i Gaza är ett trauma för hela regionen. Både palestinier och israeler har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser. Miljöpartiet vill att EU verkar för att få till stånd en hållbar fredsprocess som leder till en rättvis tvåstatslösning.

Vänsterpartiet:

EU ska verka för fred och för att internationell rätt respekteras. EU måste ställa krav på ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza. Israels krigs- och folkrättsbrott måste få konsekvenser. EU ska därför upphäva sitt associeringsavtal och olika samarbeten med Israel. Det är orimligt att ha avtal med stater som kränker mänskliga rättigheter och internationell rätt. En långsiktig fred är inte möjlig innan Israels ockupation av Palestina och blockad av Gaza upphör. Vänsterpartiet vill att EU ska arbeta för att alla krigs- och folkrättsbrott utreds, att biståndet till Palestina ökar och att humanitärt bistånd omedelbart släpps in i Gaza.

Sverigedemokraterna:

Sverigedemokraterna anser att kriget står mellan å ena sidan en demokratisk stats rättighet och skyldighet att försvara sig och å andra sidan en terrororganisation. Samtidigt är det viktigt att internationell rätt och folkrätt efterlevs. Vi stödjer Israels rätt att försvara sig och anser att EU än mer tydligt behöver sluta upp bakom Israel för att bekämpa den islamistiska terrorismen. Först när denna är bekämpad finns förutsättningarna för en utveckling som leder till fred.

Moderaterna:

Hamas är internationellt klassad som en terroristorganisation sedan lång tid tillbaka och utförde fruktansvärda attacker mot Israel den 7 oktober förra året. Israel har rätt att försvara sig själva. Detta måste göras i enlighet med folkrätten. Den gisslan Hamas tagit måste villkorslöst friges och ytterst måste terrororganisationen upplösas. Samtidigt måste de omfattande humanitära behoven hos palestinska civilbefolkningen tillgodoses. Framåt krävs en politisk lösning och en förhandlad tvåstatslösning mellan Israel och Palestina.

Socialdemokraterna:

EU måste fortsätta att kräva omedelbar vapenvila i Gaza, ett frisläppande av gisslan och att förnödenheter släpps in. Vi vill se diplomatiska initiativ för varaktig fred och att förutsättningar skapas för en tvåstatslösning.

3. Hur ser ni på EU:s roll som en militär aktör och den funktion som European peace facility fått sedan det infördes 2021?

Värdigt liv:

Vi menar att EU aktivt ska driva en politik för avspänning, nedrustning och diplomati. Vi vill se en politik som skapar fred och sammanhållning över nationsgränser. Istället ser vi hur EU blir allt mer militariserat och frångår sina ursprungliga idéer om att vara ett fredsprojekt. Att EU:s fredsfond under 2023 finansierade krig med flera miljarder euro är inte bara etiskt problematiskt, det är också ett direkt brott mot fondens syfte som vi starkt motsätter oss. Vi vill motverka militariseringen inom EU i stort, och arbeta för att planerna på en gemensam armé, en försvarsallians och en obligatorisk militär upprustning läggs ned. Ett aktuellt exempel på militariseringen är att Sverige och andra EU-länder just nu uppmanar den europeiska investeringsbanken (EIB) att bidra med lån till vapenindustrin. Det skulle innebära att EU ytterligare bidrar till uppbyggandet av militära företag, trots att bankens syfte egentligen är att finansiera socialt och klimatrelaterat arbete som krävs för att driva på klimatomställningen.

Piratpartiet:

EU:s roll som en militär aktör bör vara underställd en övergripande strategi för fred och säkerhet som betonar icke-militära lösningar på konflikter. European peace facility bör i första hand användas för att stödja fredsskapande åtgärder, konfliktförebyggande insatser och humanitärt bistånd, snarare än för militär upprustning. Det är viktigt att EU agerar som en fredsförmedlare och främjar diplomatiska lösningar på konflikter istället för att öka militarismen.

Partiet Nyans:

EU som en egen militär allians kan å ena sidan i någon mån befria EU från den makt USA kan utöva på Europeiska länders inrikespolitik genom Nato och därmed påtvingade amerikansk militär närvaro på hela kontinenten. Å andra sidan finns risken, som togs upp tidigare, att det kan uppfattas som en provokation av till exempel Ryssland. Samtidigt kan sägas att det är en naturlig följd, dels av de många avtal och allianser som finns mellan de europeiska länderna redan, och i processen att göra Europa till inte bara en politisk och ekonomisk enhet utan även till en kulturell identitet. Att ha en egen militär spelar stor roll för medborgarnas självbild och för roller man antar internationellt. Att göra sig till en krigsmakt, det tar dock bort ifrån EU:s ursprungliga syfte som fredsprojekt med principen att ”om inte varor och tjänster går över gränser så gör soldater det”. Slutresultatet är ”Fort Europa” och det är sannerligen rimligt att tvivla på det lämpliga i att fortsätta bygga in sig bakom murar när vi befinner oss i en global era.

Liberalerna:

Nato är och kommer förbli Europas mest betydelsefulla säkerhets- och försvarssamarbete, men som komplement har EU en viktig funktion att fylla. Liberalerna är positiva till att EU genom åren kommit att ta en allt mer aktiv roll i att bygga säkerhet och fred. Den Europeiska fredsfaciliteten har de senaste åren blivit EU:s viktigaste verktyg för att finansiera det militära stödet till Ukraina och den europeiska enigheten bakom det militära stödet till Ukraina är vårt vassaste vapen mot Ryssland.

Kristdemokraterna:

Det finns redan en organisation som ansvarar för den transatlantiska säkerheten, Nato. Samtidigt som EU:s utökade försvarsbefogenheter inte ska betraktas som ett substitut till Nato så anser vi dock att man har, och i högre grad borde ha, en kompletterande roll. KD anser därför att EU i större utsträckning ska konsolidera och underlätta för europeisk försvarsförmåga. Detta gäller i synnerhet kopplat till försvarsmateriel- och ammunitionsfrågor samt om att riva byråkratiska hinder. EU ska fortsätta utveckla gemensamma upphandlingssystem som pressar ner priser och leveranstider, vilket stärker Europas autonomi. Den europeiska fredsfaciliteten fyller härvid en viktig funktion, vilket inte minst har visat sig vara en mycket viktig komponent för unionens förmåga att stötta Ukraina.

Centerpartiet:

Vi vill att EU tar ett än större ansvar för internationell fred och säkerhet, inte minst i närområdet. EU har en lång tradition av att genomföra både militära och civila insatser och det är något som Centerpartiet stödjer och är positiv till. Stödet som EU gett till Ukraina bland annat genom European peace facility är ovärderligt i deras försvar mot Rysslands brutala anfallskrig. Ukraina slåss också för vår fred och vår frihet och det ligger i vårt intresse att de kan försvara sig.

Miljöpartiet:

I nuläget behöver EU:s medlemsländer stärka sin försvarskapacitet på grund av det säkerhetspolitiska läget och detta bör EU bidra till. Samtidigt är det viktigt att EU fortsätter verka för att minska de säkerhetspolitiska spänningarna i världen, så att vi kan leva i en fredlig samexistens som bygger på tillit och samarbete, istället för vapenmakt. EU ska vara en tongivande aktör för konfliktförebyggande och fredsfrämjande arbete globalt. Miljöpartiet vill att EU ska vara den givna arenan för Sverige när det kommer till internationellt samarbete inom försvarsområdet. Miljöpartiet vill att detta samarbete ska ske på mellanstatlig nivå, det vill säga att Sveriges regering och riksdag ska ha sista ordet när det kommer till frågor om Sveriges försvar.

Vänsterpartiet:

EU kan fylla en roll i att samordna och stötta medlemsländerna i att främja fred och i att bygga ett säkrare Europa. Däremot vill Vänsterpartiet inte att ännu fler beslut om säkerhets- försvars- och utrikespolitik förs över till EU. Sverige bör avbryta allt samarbete som bidrar till militariseringen av EU. EU bör prioritera en roll som förtroendeskapare och fredsbyggare i Europa. Vänsterpartiet vill att den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken utgår från ett brett engagemang för demokrati, mänskliga rättigheter och folkrätt, för kvinnors frigörelse och global social rättvisa.

Sverigedemokraterna:

Sverigedemokraterna är emot att EU tar ett större ansvar som militär aktör av flera orsaker, dels för att det är förenat med stora kostnader, dels för att det på sikt skapar en parallell struktur till Nato. Men huvudsakligen för att försvars- och säkerhetsfrågor är en nationell angelägenhet som EU inte ska lägga sig i. Det går givetvis att ha synpunkter på European peace facility men i ärendet kring Ukraina är det ett verktyg som Sverigedemokraterna menar har nyttjats väl.

Moderaterna:

I ett läge när vi har krig på vår kontinent är det naturligtvis helt avgörande att stärka EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Vi är mycket positiva till den europeiska fredsfaciliteten, som bidrar till vår gemensamma säkerhet, och att den använts för att stödja Ukraina i deras kamp för hela Europas frihet.

Socialdemokraterna:

Socialdemokraterna tror att samarbetet kring säkerhetsfrågor i bred bemärkelse i EU behöver fortsätta att fördjupas. European peace facility har en viktig roll att spela, inte minst i stödet till Ukraina.

4. Vilka risker ser ni med ökad upprustning och de resurser det tar i anspråk?

Värdigt liv:

Vi ser hur militarism och upprustning gång på gång prioriteras över mänsklig säkerhet. Det är häpnadsväckande hur det alltid finns pengar för att öka den militära kapaciteten samtidigt som vitala samhällsfunktioner som jämlik vård- och omsorg, skolan och radikala åtgärder mot klimatförändringarna inte får det stöd som behövs. De ekonomiska resurser som satsas på krig borde även användas för att finansiera Europas koloniala skuld till det globala syd, Sápmi och Kalaallit Nunaat (Grönland, med kolonialt språkbruk, reds anm). När det gäller miljö och klimat specifikt ser vi hur militarismen utarmar viktiga naturresurser samtidigt som aktiv krigföring med till exempel fosforbomber förstör naturen och inte sällan används på odlingsbar mark där förstörelse av jorden blir en del av krigföringen. När jorden förstörs och klimatet försämras ännu mer blir det också ökad konkurrens om resurserna vilket ökar risken för ännu fler krig. Samtidigt innebär detta fler människor på flykt.

Piratpartiet:

Ökad upprustning ökar risken för konflikter och förvärrar spänningar både inom och mellan länder. Dessutom tar upprustning resurser från viktiga samhällsbehov som utbildning, hälsovård och socialt stöd. Samtidigt är det viktigt att bära med sig att vi har en skyldighet att planera vårt försvar på ett sådant sätt att vi står i begrepp att försvara vårt land med adekvata medel i händelse av konflikt. Exempelvis är Piratpartiet i denna valrörelse ensamma om att vilja se ett starkare cyberförsvar. Det är stormakterna som sätter tonen i internationell försvarspolitik och Sverige tvingas på många sätt att anpassa sina militära satsningar utifrån den externa hotbilden. Det är därför viktigt att prioritera internationellt arbete och investeringar i fredsskapande insatser, såsom konfliktförebyggande, fredsdiplomati och utvecklingsbistånd för att bidra till att det externa hotet minskas.

Partiet Nyans:

Som också nämnts tidigare är det inte rimligt att Europas befolkningar i icke stridande länder ska behöva lida nöd till förmån för proxykrig och en ny kapprustning. Inga vapen i världen är lika effektiva till att förebygga krig som en mätt, bildad och belåten befolkning är.

Liberalerna:

Liberalerna hade gärna sett att Sverige och Europa kunnat spendera mindre på försvaret och mer på skola och utbildning till exempel. Men när tyranner i Ryssland och Kina rustar upp – och vår säkerhetsgarant USA ger så mycket som en antydan att de inte kommer försvara Europa – så krävs det att vi investerar i vårt gemensamma försvar. Friheten är alltid värd att försvara och vi ser större risker med att inte satsa på försvaret än vi ser med att göra det.

Kristdemokraterna:

Ökad upprustning kan generellt sett medföra ökade risker och spänningar i världen. Det är dock viktigt att avgöra från fall till fall och se vilka omständigheter som lett fram till utvecklingen. Den svenska upprustningen sker inte i ett vakuum. Det ryska försvaret har ända sedan början av 2000-talet rustats upp, och man har gått från att ha spenderat omkring 3 procent av en svag ekonomi till att år 2024 spendera omkring 7 procent med en rekordstor militärbudget på omkring 140 miljarder dollar. Detta har sammanfallit med upprepade och påvisade aggressioner som syftat till att nå politiska mål med militära medel. Först i Georgien 2008, sedan Ukraina 2014 och sedermera Ukraina igen i samband med Rysslands fullskaliga invasion i början av 2022. Den största risken är därmed att låta Ryssland och andra dylika aktörer få fortsätta på denna inslagna väg oberört och att inte förbereda vårt försvar för att något liknande skulle hända oss. Att spendera ett fåtal procent av BNP på försvar bör avslutningsvis ses som ett ytterst litet pris i förhållande till den katastrofala risk man därmed minimerar. Det krigförande Ukraina tvingas exempelvis i dag spendera omkring hela 30 procent av sin BNP på försvar.

Centerpartiet:

Centerpartiet vill att EU tar ett än större ansvar för internationell fred och säkerhet, inte minst i närområdet. EU har en lång tradition av att genomföra både militära och civila insatser och det är något som Centerpartiet stödjer och är positiv till. Stödet som EU gett till Ukraina bland annat genom European peace facility är ovärderligt i deras försvar mot Rysslands brutala anfallskrig. Ukraina slåss också för vår fred och vår frihet och det ligger i vårt intresse att de kan försvara sig.

Miljöpartiet:

Det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i EU ska vara trovärdigt och pålitligt. Att öka de försvarspolitiska utgifterna i unionen har inget egenvärde, om inte samarbetet också säkerställer att EU:s medlemsländer kan spendera mindre på exempelvis försvarsmateriel var för sig, och samtidigt uppnå bättre resultat. Varje skattekrona som satsas på försvarsindustriella utgifter i EU måste leda till bättre ukrainsk och europeisk försvarsförmåga, inte större vinster för försvarsindustrin.

Vänsterpartiet:

Samtidigt som totalförsvaret måste byggas upp finns stora behov av andra satsningar i vårt samhälle. Ett återuppbyggande av totalförsvaret får inte överskugga behovet av en fungerande välfärd och andra stora satsningar som att bygga bostäder och förstärka infrastruktur i form av mer järnväg. När konflikter uppstår mellan olika intressen måste det finnas en helhetssyn på vad som är bäst för samhällets utveckling.

Sverigedemokraterna:

Det finns alltid en risk med upprustning och problematiken med osäkerhetsfaktorn mellan olika länder. Samtidigt är det tydligt att strategin med nedrustning och ökat samarbete genom handel har misslyckats. Det har snarare utnyttjats och setts som en svaghet av Ryssland och Kina. Enligt Sverigedemokraternas bedömning behöver man inte utesluta det ena eller andra, det går att upprusta med fokus på avskräckning och samtidigt verka för stabilitet genom att vara tydlig i sina avsikter och diplomatiska kontakter. Försvar är vid sidan av sjukvård, polis, skola ett grundläggande statligt åtagande som måste fungera.

Moderaterna:

Att vi stärker både Sveriges och EU:s beredskap ser vi som något bra. Det är så klart viktigt att samtidigt fortsätta arbetet med andra avgörande frågor som klimatomställningen eller brottsbekämpning. Det klarar Sverige och EU av.

Socialdemokraterna:

I en osäker och konfliktfylld omvärld ser vi ett stort behov av att öka vår försvarsförmåga.

5. Enligt en undersökning är 80 procent av barnen i EU oroade över spridningen av krig och konflikter i världen. Vad vill ert parti göra för att möta den oron?

Värdigt liv:

Det är viktigt att se hur världens styrande politiker bär ansvaret genom att driva på militarisering som underbyggs av en vilseledande kris- och krigsretorik, där allt fokus hamnar på militära hot/fiender och militära “lösningar”. Den globala militarismen är en av de främsta orsakerna till död och konflikt, fattigdom och ofrivillig migration, sönderslagna samhällen och miljöförstöring. Vi måste visa att vi tar barns oro på allvar och samtidigt visa på att det finns andra sätt att leva, andra politiska alternativ som insisterar på att en värld präglad av fred, rättvisa och omsorg faktiskt är möjlig. Att en hoppfull politik för värdigt liv är möjlig. Att det finns rörelser för gemenskap och solidaritet med allt levande istället för konkurrens och utnyttjande av såväl natur som människor. Värdigt liv ser detta som sitt mandat i dagens politiska landskap; att insistera på att en värld utan våld och förtryck är möjlig. En värld där många världar ryms.

Piratpartiet:

För att möta barns oro över krig och konflikter måste vi arbeta för att skapa en värld där fred, stabilitet och säkerhet är norm. Detta innebär att stödja projekt och program som främjar fred, utbildning, hälsa och mänskliga rättigheter både inom och utanför EU. Det är också viktigt att faktiskt lyssna på barnens röster, och bättre integrera deras perspektiv i politiska beslut som påverkar dem.

Partiet Nyans:

Den som växte upp under kalla kriget minns säkert att samtalen i skolan och på skolgården ofta handlade om vad man skulle göra ifall kriget kommer. Man hade temadagar med övningar för hur man skulle agera ifall en atombomb släpptes över Stockholm eller Köpenhamn. Sveriges geografiska och geopolitiska läge, ihop med ansatsen att göra sig till en humanitär stormakt, gjorde att krig hela tiden kändes av. Ibland ända in på skinnet när både ryska och amerikanska plan flög lågt över skåningarnas huvuden medan svenska marinen jagade ryska ubåtar i Stockholms skärgård och svenska värnpliktiga som kust- och fjälljägare hade nordiska samövningar. Krig är det värsta som kan hända, och det är rätt att vara rädd, men viktigast av allt att man talar med barnen om deras rädslor. Tar dem på allvar och hjälper dem att bearbeta sina känslor. Nyans politik går ut på att överbrygga de rädslor som skapas av att inte få lov att känna tillit till andra människor. Många av våra väljare har krig i sin personliga ryggsäck och det är vår uppgift att se till att ingen någonsin behöver uppleva något liknande igen. Men, de har kastats in i ett samhälle som präglas av splittring och konflikter, för att de som nu styr gör politik av identitet och etnisk renhet. Det vill Nyans få slut på, och det främsta verktyget för att laga misstro och misstänksamhet mellan människor är att följa den dynamiska konfliktteorins devis om jämlikhet, öppenhet och dialog. Att låta människor mötas på lika villkor över geografiska, etniska och ekonomiska gränser – att skapa enighet genom enhet.

Liberalerna:

Det är viktigt att vuxenvärlden möter barns oro, inte minst i en tid som den vi lever i nu. Här har alla vuxna ett stort ansvar för att ta sig tid att verkligen lyssna på de barn de möter i sin vardag. Det handlar om barn vi möter i vår vardag men även att det offentliga samhället får förutsättningar att möta barnens oro. Kunskap är makt och förmågan att förstå sin samtid – men kunskap har inte stått i fokus för svensk skola alldeles för länge. Liberalerna arbetar för att skolan ska tillbaka till grunderna och beväpna nästa generation med kunskaperna som krävs i vår oroliga moderna tidsålder. I Sverige behöver skolhälsovården bli bättre och mer likvärdig över hela landet – därför har vi i regering tillsatt utredning på att ta fram just en elevvårdsgaranti så att alla ska må bra i skolan. Samtidigt noterar Liberalerna ökande psykisk ohälsa relaterat till teknikanvändning och vänder sig emot okritisk skärmanvändning i skolan såväl som i hemmet. Här har föräldrar ett ansvar över det innehåll deras barn konsumerar.

Kristdemokraterna:

Primärt vilar ansvaret på familjer och föräldrar att prata med sina barn och ta deras oro på allvar. Även politiker har ett ansvar över att vara tydlig i sin kommunikation och ge hela befolkningen, såväl barn som vuxna, en helhetsbild. I detta ingår att förklara att risken för att krig och konflikter sprider sig i Europa förvisso har ökat, men att den samtidigt är förhållandevis låg. Alla barn kan vara trygga med att vi inom politiken gör vårt yttersta för att den så ska förbli. Att Europas länder stärker sina försvar respektive sina civila beredskaper, tillsammans med det faktum att de flesta EU-länder också är medlemmar i Nato, är ypperliga exempel på hur vi gör just detta. Själva grundsyftet med att förbereda sig för något ont är just att det onda aldrig ska äga rum, och att freden därmed ska bevaras. Vi inom politiken behöver bli bättre på att kommunicera att fredsaspekten är själva grundsyftet till vår höjda beredskap.

Centerpartiet:

Vi lever i en allt mer orolig omvärld och det är naturligt att det skapar oro hos människor, inte minst hos barn. Det är viktigt att vi pratar med våra barn om vad som händer i världen och att vi hjälper dem att hantera sin oro. Det är också viktigt att det, för de barn som behöver det, finns tillräckligt med hjälp och stöd och vuxna att prata med i skolan. För att de som behöver hjälp ska kunna få det snabbt behövs en elevhälsovård och skolhälsovård i toppklass. Därför är det viktigt att det finns tillräckligt med skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och psykologer på varje skola.

Miljöpartiet:

I det turbulenta omvärldsläge vi befinner oss vill Miljöpartiet att EU ska agera i solidaritet med de vars självständighet, demokratiska friheter och grundläggande mänskliga rättigheter hotas. Vi anser att EU är vårt viktigaste forum för internationellt samarbete. Tillsammans ska vi möta en allt mer polariserad värld med demokratiskt samarbete och alliansbyggande. EU ska verka för konfliktförebyggande och krisberedskap, både inom och utom unionens gränser. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska vara jämställd och inkluderande. EU skapades som ett fredsprojekt, och det vill vi att unionen ska fortsätta vara. Arbetet för fred handlar om att lösa de konflikter som pågår, men också om att arbeta för att krigen aldrig ska bryta ut. Det handlar om solidaritet och att se till att våra samhällen är stabila och trygga, och kan klara av krissituationer. Målet är att lämna efter oss en säkrare, mer rättvis och hållbar värld till kommande generationer.

Vänsterpartiet:

EU måste direkt agera kraftfullt för att öka barns säkerhet och trygghet. All EU:s politik ska ha ett solidariskt barnrättsperspektiv. Vänsterpartiet arbetar därför för att stärka barns och mänskliga rättigheter i dag och med ett långsiktigt perspektiv. EU ska stärka och skydda asylrätten för barn som flyr och för att hålla samman familjer. Det ska bli lättare att få permanent uppehållstillstånd och välfärden måste stärkas för att främja integration och trygghet – med en stark asylrätt och jämställdhetsskapade freds- och välfärdsbygge skapar vi trygghet för alla barn, oavsett var de bor och kommer ifrån.

Sverigedemokraterna:

Från politikens sida är det viktigt att vara tydlig med fortsatta satsningar på både det militära och civila försvaret, för det är därigenom som det skapas trygghet och tillit till att staten kan hantera omvärldsproblem. Men det är också viktigt att fortsätta arbeta utåtriktat med informationsinsatser och vara närvarande på skolor och i samhället.

Moderaterna:

Vi har stor förståelse för att barn och unga känner oro. Från politikens håll är det viktigt att vi säkerställer att det finns information om hur man bäst pratar med barn om den typen av frågor, vilket många myndigheter tillhandahåller, och att personer som jobbar med barn och unga också är väl informerade.   

Socialdemokraterna:

Det är viktigt att ta barnens oro på allvar, och att möta barnen i detta och våga prata om svåra saker.

6. Vilka andra frågor som direkt eller indirekt påverkar fred och säkerhet/mänsklig säkerhet i hela unionen vill ni lyfta fram i valet?

Värdigt liv:

Militarism är det ultimata patriarkala förtrycket, som bidrar till en våldsspiral nära kopplad till stereotypa och destruktiva maskulinitetsnormer. Vi vill ändra EU:s säkerhetsagenda från militär och territoriell säkerhet till ett feministiskt fokus på mänsklig säkerhet: att människor ska leva varje del av sitt liv i social och ekonomisk trygghet, i en hälsosam miljö samt frihet från övervakning, våld och förtryck. Här inkluderar vi till exempel arbetet för jämställdhet och jämlikhet, mot alla former av patriarkalt och sexuellt våld och exploatering, arbetet för allas tillgång till reproduktiv och sexuell hälsa och mänskliga rättigheter i bred bemärkelse. I valrörelsen lyfter vi exempelvis antirasism, asylrätt och funktionsrätt, hbtqia-rättigheter, basinkomst, rättvis handel, dekolonisering och klimaträttvisa. Frågor som handlar om människors rätt till trygghet och möjligheten att forma sina egna liv. Vår politik är av naturen antifascistisk och därmed också mot krig, vapenexport och militarism, inklusive Nato. Det är vår övertygelse att människor som känner social trygghet och att de är del av ett samhälle också bidrar till andras trygghet.

Piratpartiet:

Utöver de specifika konflikterna är det viktigt att adressera andra frågor som direkt eller indirekt påverkar fred och säkerhet i hela unionen. Det inkluderar kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring, bekämpning av terrorism och extremism, främjande av social och ekonomisk rättvisa samt främjande av demokrati och mänskliga rättigheter både inom och utanför EU. Det handlar även om att bryta ett digitalt utanförskap. Att hantera dessa frågor är avgörande för att skapa en fredlig och hållbar värld för framtida generationer.

Partiet Nyans:

Två av det sammanhållna Sveriges viktigaste tillgångar var en enhetlig nationell skola med stora upptagningsområden; och en ovillkorlig militärtjänst. Det senare var inte främst för att man lärde sig att kriga, utan för att lumpen var en upplevelse som alla män i Sverige delade med varandra över generationsgränser, klassgränser och oberoende av etnisk bakgrund. Det blev till en mandomsrit som byggde en känsla av broderskap. En enighet som effektivt eliminerats över de senaste 20 åren. Under de senaste 20 åren har däremot miljö stigit upp till att läggas bland säkerhetsfrågor, och redan nu utspelar sig väpnade strider om tillgång till vatten. Det skapas samtidigt stora mängder flyktingar både interna och internationella, till följd av naturkatastrofer som medför nöd och svält. Vi skulle gärna diskutera miljö och försörjning som en del av jordbrukspolitiken. Till exempel genom att debattera det nödvändiga för såväl miljön som försörjningen, med att i största mån återgå till mindre lantbruk och odlingar för husbruk. Miljöförstörelsen och klimatkrisen är inte resultat av mänsklig aktivitet på individnivå, utan de är effekter av aktivitet på industriell nivå. Så vi vill föra en politik som gynnar långsiktig småskalighet.

Liberalerna:

Grunden för fred, frihet och säkerhet i vår del av världen är stabila demokratier som samarbetar. EU måste intensifiera arbetet med att främja demokrati, inom Unionen, i vårt närområde såväl som världen i stort. Att vissa EU-länder systematiskt inskränker rättsstaten, begränsar yttrandefriheten och kränker mänskliga rättigheter är oacceptabelt och måste få kännbara konsekvenser. Liberalerna vill att EU:s sanktionsregler skärps så att regionalstöd och andra bidrag snabbt dras in när ett medlemsland inte respekterar grundläggande rättigheter eller bryter mot demokratins och rättsstatens principer. EU:s ensidiga beroende av länder som inte är demokratier måste minska. De senaste åren har visat på de stora risker som finns med att EU tvingas importera kritiska råvaror från exempelvis Kina vilket försatt oss i en farlig beroendeställning. EU måste bryta de skadliga beroenden man har och sprida riskerna genom att ingå i fler handelsavtal och öka produktionen av kritiska råvaror inom EU.

Kristdemokraterna:

I en allt mer orolig och oförutsägbar omvärld behöver EU vara en stark röst för unionens grundläggande värden som frihet, fred, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer. I detta ingår att unionen får verktyg för att upprätthålla sina värderingar och ytterst har förmåga att försvara detsamma. Det mest uppenbara och nutidsaktuella exemplet är EU:s ekonomiska och militära stöd till Ukraina samt de sanktioner man infört gentemot den ryska regimen. Vidare framträder även ett allt mer aggressivt Kina, bland annat inom kinesiska investeringar, påverkansmetoder samt omfattande underrättelseinhämtning, och här måste EU anta ett gemensamt förhållningssätt. EU bör vidare ha som utgångspunkt att succesivt minska sitt beroende av Kina inom samtliga sfärer i syfte att uppnå en utökad strategisk autonomi. Till detta ingår även att stå upp för och stärka förbindelserna med det demokratiska Taiwan. Den transatlantiska länken med USA är därutöver avgörande för att de västerländska demokratierna tillsammans ska kunna stå emot konkurrensen och det säkerhetspolitiska hotet från aggressiva aktörer runtom i världen.

Centerpartiet:

För Centerpartiet är det helt naturligt att frågor om fred och säkerhet har en stor plats i valrörelsen, så som vår omvärld ser ut. Vi behöver ta krafttag för att värna de friheter och rättigheter som vi gemensamt vunnit, men som nu hotas från många håll. Centerpartiet driver många frågor om hur Sverige och EU gemensamt bygger vår säkerhet och säkrar att EU fortsätter att vara ett fredsprojekt. Centerpartiet jobbar också för att EU ska ta en större roll globalt för demokrati och fred. Bland annat vill Centerpartiet se ett stärkt samarbete på utrikes- och försvarsområdet på EU-nivå, och stärkt samarbete på rättsområdet för att bättre möta gränsöverskridande säkerhetshot som till exempel terrorism. EU har även en viktig roll att spela för att stärka vår gemensamma krisberedskap och vårt gemensamma totalförsvar. Vi behöver även stärka arbetet mot klimatförändringarna – som är det största säkerhetshotet som mänskligheten nu möter.

Miljöpartiet:

I en tid av tillbakagång för kvinnors fri- och rättigheter, såväl i Europa som globalt är det avgörande för Miljöpartiet att EU:s utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik blir feministisk. Miljöpartiet vill att jämställdhet, jämlikhet och intersektionella perspektiv ska integreras i alla beslut som fattas och alla strategier och handlingar som genomförs, på alla nivåer. Dagens säkerhetspolitiska utmaningar är mångfacetterade och varierade i sin natur. Därför måste mänsklig säkerhet stå i centrum för EU:s krisberedskap, försvars- och säkerhetssamarbete. I en tid som i allt större utsträckning präglas av cyberattacker, angrepp på demokratin och yttrandefriheten, klimatförändringar och pandemier, krävs en ökad krisberedskap och fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar.

Vänsterpartiet:

EU:s politik ska präglas av ett grönt perspektiv – vi har bara en planet och vi måste agera i dag för att förhindra framtida krig och att människor tvingas fly på grund av klimatkatastrofer. Ett hållbart och fredligt samhälle kräver en hållbar grön omställning, med en rättvis resursfördelning för att öka jämställdheten och jämlikheten. Det är bara genom ett solidariskt samhällsbygge vi tar oss ur det krisläge vi i dag står inför.

Sverigedemokraterna:

Försvarsfrågorna kommer vara en mindre del i valet, samtidigt är Sverigedemokraterna för ett samarbete kring civilförsvar och gemensamma satsningar på infrastruktur med mera. Andra frågor är exempelvis satsningar mot kriminalitet och ökade kontroller för inresa i Sverige. Detta för att motverka det höga inflödet av vapen och droger som i dag är ett stort problem.

Moderaterna:

EU:s polismyndighet Europol har pekat på att den organiserade brottsligheten aldrig utgjort ett så stort hot mot medborgare och samhällen som den gör i dag. Moderaterna vill stärka EU:s brottsbekämpande arbete för att trycka tillbaka gängkriminaliteten och öka tryggheten.

Socialdemokraterna:

Sammanhållning i EU är det viktigaste för vår säkerhet framöver. Över hela Europa flyttar högerpopulistiska och auktoritära krafter fram sina positioner och försöker splittra och försvaga våra samhällen. Därför behövs mer europeisk sammanhållning som kan säkerställa vår gemensamma säkerhet, vårt välstånd, vår frihet och vårt sätt att leva. Det blir inte minst tydligt när man talar om stödet till Ukraina.

* Fotnot: Sedan enkäten gjordes har SD:s partiledare Jimmie Åkesson kritiserats för att vilja sätta ett tak för stödet till Ukraina.