Bidragsmiss kan straffas med extra avgift

I dag presenterade regeringen förslag för att förhindra att bland annat kriminella lurar till sig pengar via exempelvis assistansbolag eller tandläkarbolag. Men förslagen går också ut på att straffa enskilda, om man har fått för mycket i bidrag eller pengar man inte har rätt till. Det handlar exempelvis om sjukpenning, föräldrapenning och bostadsbidrag.

På Funktionsrätt Sverige är man oroad över att reglerna kring enskilda kan skapa misstro mot sjuka och personer med funktionsnedsättning.

– Det är redan i dag svårt att få sina rättigheter tillgodosedda, och redan i dag är man i underläge mot Försäkringskassan om de anser att man fått ett bidrag felaktigt, säger Nicklas Mårtensson, ordförande.

Ny avgift

De bidragstagare som lämnat en ”oriktig uppgift” eller inte har anmält ändrade levnadsförhållanden hos till exempelvis Försäkringskassan kan drabbas av en extra avgift, föreslår regeringen. När detta utreddes tidigare kritiserades förslaget av flera myndigheter och organisationer, eftersom Försäkringskassan inte ska behöva undersöka om felet skett av misstag eller inte.

”Sanktionsavgifterna kommer att slå lika hårt mot de som agerat med avsikt att lura systemet och de som velat göra rätt”, skriver exempelvis Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i sitt remissvar, och uppger att det också är vanligt att bland annat pensionärer i behov av bostadstillägg råkar göra fel.

Men enligt Anna Tenje (M) socialförsäkringsminister, är inte reglerna till för att sätta dit någon som råkar göra fel.

– Det här handlar inte om att hederliga människor, som har rätt till bidrag och har stora behov av det, ska drabbas.

Hon förklarar att det dels ska finnas undantag i sanktionssystemet om avgiften anses vara oskälig. Dels är tanken att färre felaktiga utbetalningar ska ske av misstag eftersom myndigheterna också ska kunna dela information mellan varandra, så att rätt uppgifter automatiskt kommer in i ansökan.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger Anja Tenje.

Nicklas Mårtensson på Funktionsrätt tycker att det låter bra att myndigheterna ska samarbetar, så att färre riskerar göra fel av misstag. Samtidigt möter Funktionsrätt Sverige många personer som blir återbetalningsskyldiga exempelvis för att den med funktionsnedsättning inte känner till att man beviljats färre timmar assistans eller assistenten fortsätter jobba trots att personens arbetstillstånd har gått ut.

– Det är inte säkert man hinner förstå detta innan man blir återbetalningsskyldig.

Stoppad från alla bidrag

Ett annat förslag som regeringen går vidare med är en bidragsspärr. Det betyder att den som har begått ett bidragsbrott, eller varit grovt oaktsam, stoppas från att få bidrag från staten.

– En diskvalificering från välfärden genom en bidragsspärr är en tydlig signal från samhället att det inte är acceptabelt att missbruka välfärdssystemen och förtroendet dessa bygger på, säger Anna Tenje.

Men förslaget om bidragsspärr kritiseras av bland annat Åklagarmyndigheten. Orsaken är att det blir ett tilläggsstraff, utöver det vanliga straffet för bidragsbrott, står det i deras remissvar. 

Bidragsspärren riskerar dessutom att slå väldigt olika. En person som lever helt på bidrag skulle riskera att bli ”av med allt” medan den som inte har några bidrag över huvud taget skulle vara opåverkad av spärren, skriver myndigheten.

Det finns också risk för att bidragsspärren blir kontraproduktiv när det gäller att bekämpa brott, eftersom den som står helt utan inkomst kanske tvingas till kriminalitet, poängterar Åklagarmyndigheten.

När Syre frågar om att bidragsspärren riskerar slå olika förstår Anna Tenje först inte frågan. Sedan säger hon att spärren kanske inte blir exakt så som den föreslagits tidigare och som Åklagarmyndigheten kritiserar.

– Nu tillsätter vi en utredning för att dels då tillvarata de synpunkter som remissinstanserna har kommit med, men också för att få mer tid att utforma ett rättssäkert och proportionerligt system.

Försäkringskassan ska utreda brott

Försäkringskassan ska få i uppgift att utreda bidragsbrotten, och exakt hur det ska gå till ska tas fram i en ny utredning, som ska ledas av Mikael Westberg, lagman vid Kammarrätten i Stockholm.

Att Försäkringskassan ska utreda bidragsbrotten är Nicklas Mårtensson kritisk till.

– Försäkringskassan har inte haft jättebra renommé i detta sammanhang. De misstror ofta stödbehovet hos personer som är sjuka eller har en funktionsnedsättning. Om Försäkringskassan ska utreda måste först rätt system vara på plats, till exempel att Försäkringskassan tar till sig intyg från läkare eller andra professioner som bidrar med viktiga intyg, som de sjuka har träffat, inte att Försäkringskassans bedömningar ska väga tyngre, säger han, säger han. 

Enligt honom är det allt fler människor som söker sig till organisationens Funktionsrättsbyrå för att få hjälp att få rätt mot Försäkringskassan.

– Att leva på ersättningar är inget du gör för att sko dig, utan det är något du är tvungen till. De allra flesta skulle hellre jobba om de kunde.

När samma förslag som regeringen nu lägger fram var ute på remiss var det dock inte alla som var kritiska. Ekobrottsmyndigheten ansåg exempelvis att fler borde träffas av bidragsspärren, och lyfter att spärren kanske skulle kunna utlösas även vid andra brott mot välfärdssystemet som skattebrott.

Även Nicklas Mårtensson har en positiv sak att säga, i varje fall gällande att myndigheterna ska få utbyta information mellan varandra.

– Om de kan samsas och hålla ordning på transfereringssystemet och dels se till att det inte sker dubbla utbetalningar, dels att kriminella inte får bidrag felaktig, föreställer jag mig att pengarna borde gå till fler av de som har rätt till dem.