Nytt från första april är att man behöver ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för att bedriva verksamheter som skyddade boenden. Dessutom kräver lagen att kvinnojourer måste ha en professionell anställd knuten till boendet. En insats på 30 000 kronor måste också betalas in.

Det här är förändringar tänkta att styra upp verksamheterna och införa större kontrollmöjligheter kring de bolag som arbetar med skyddsboende och kvinnojourer. Men för de ideella föreningarna, kan de nya kraven komma att tvinga dem att stänga på grund av högre utgifter.

– Det blir för tungt för vår lilla förening, säger Anna-Karin Aira på Jokkmokks kvinnojour, till SVT.

För Jokkmokks kvinnojour kan det innebära att man får stänga igen efter bara ett års verksamhet, berättar hon.

Flera kvinnojourer ställer sig nu kritiska till lagändringarna. Oftast jobbar de med små medel och med stöd från kommunerna.

En annan fråga är att det kan komma att bli en högre tröskel för de kvinnor som söker sig till skyddade boenden när det måste gå via ett beslut i socialtjänsten, eftersom många kvinnor känner rädsla för att barnen ska tas ifrån dem.

– Vi ser en risk att mamman inte vågar söka kontakt eftersom det blir så att de måste ha kontakt med socialtjänsten, säger Josephine Boman, kommunikatör på kvinnojouren Iris i Luleå till SVT