Nyligen släppte V-dem-institutet sin årliga översikt över demokratin i världen. Ett gigantiskt projekt där fler än 4 200 forskare i över 180 länder har bidragit till datan i rapporten. Inte mindre än 31 miljoner datapunkter har samlats in och sammanställts i över 70 demokratiindex, vilket visar på hur komplext demokratibegreppet är. Samtidigt så ger rapporten en överskådlig bild av läget i världen och hur demokratin utvecklats genom åren.

Det är en hyfsat dyster bild som framträder. I årets rapport lyfts bland annat att 71 procent av världens befolkning lever i någon typ av autokrati, det vill säga 5,7 miljarder människor. Det är en rejäl ökning jämfört med för bara tio år sedan, då andelen var 48 procent. 

– Den demokratiska tillbakagången är särskilt märkbar i Östeuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går emot den globala trenden och blir alltmer demokratiska, sa professor Staffan I Lindberg, föreståndare för V-Dem-instutet, i ett pressmeddelande i samband med att rapporten släpptes den 7 mars.

Ser man till antalet länder är fördelningen annorlunda: 91 länder i rapporten klassas som demokratier och 88 som autokratier. Men många av autokratierna är folkrika, såsom Indien och Kina, vilket gör att rapporten även ser det som relevant att lyfta upp siffror utefter folkmängd. 

Fler autokratiseras

Rapporten fokuserar också på rörelse utefter en skala där ytterligheterna utgörs av en perfekt demokrati å ena sidan och en total autokrati å den andra. 

I årets rapport beskrivs 60 av världens länder vara i rörelse. 42 av dem håller på att autokratiseras och bara 18 av dem demokratiseras. 

– Vi ser väldigt många fler länder som autokratiseras. Det är samma mönster som vi kunnat se även föregående år, säger Martin Lundstedt, biträdande forskare på V-dem-institutet och Göteborgs universitet och en av de som sammanställt rapporten.

– Det är allvarligt, men samtidigt ska man komma ihåg att merparten länder inte är inne i en autokratiseringsprocess. Hur man ser på det beror lite på vilken typ av människa man är.

Men det faktum att fler och fler länder, och då även stora inflytelserika länder, autokratiseras samtidigt som de som demokratiseras inte är speciellt stora visar på en slags förskjutning i balansen, konstaterar han.

– Det finns starka skäl för att säga att vi går mot ett mer auktoritärt internationellt klimat. Även länder där man inte är inne i en större förändring just nu spelar roll, säger Lundstedt och ger Ryssland som ett exempel. 

Man kan se en parallell till Kalla krigets tid, tillägger han.

– När Sovjetunionen hade inflytande i världen så ökade möjligheten att vara en auktoritär stat. Det fanns alternativa handelsvägar. När sovjet föll så blev länder som Kuba och Nordkorea mer aparta. De är kvarlevor av gammal internationell ordning. 

Några har ”stannat av”

Att Ryssland inte är inne i en större förändring beror på att nivån redan är så pass låg. Ryssland kategoriseras fortfarande som en elektoral autokrati, men på mycket låga nivåer. 

– Siffrorna är väldigt låga för Ryssland och det fortsätter krypa neråt. Det som förhindrar att landet trillar ner i nästa kategori är att man fortfarande håller val, och det är inte ett enpartival, även om det är ett val som Putin aldrig kommer förlora, säger Martin Lundstedt.

– Ser man på andra länder som exempelvis Saudiarabien, som har ett parlament som inte har någon konstitutionell makt, så ser man skiljelinjen. I Ryssland så finns parlamentet där, även om det i hög grad bara är ett skådespel.

Kan påverka internationell politik

Att allt fler ekonomiskt viktiga länder är eller börjar bli allt mer autokratiska är något rapporten lyfter upp i ett eget avsnitt. Det så kallade BRICS-samarbetet (mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) utökades under 2023 med fem nya länder: Egypten, Etiopien, Iran, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. 

I och med inträdet så sjönk gruppens genomsnittliga demokrati-index från redan låga 0,33 till 0,21 (på en skala som går från från 0 till 1). ”Tre av de fem nya medlemmarna – Egypten, Iran och Saudiarabien – är några av de värsta människorättsöverträdarna i världen”, skriver rapportförfattarna. 

Att andelen länder som är autokratiska utgör en allt större andel av världsekonomin kan påverka såväl handel, internationell politik och andra länders utveckling. 

– Autokratiska länder kan påverka andra länder på andra sätt än bara med våld. Det är en stor oro, säger Lundstedt.

Brasilien positivt exempel

Men ett av de mest folkrika länderna lyfts i årets rapport upp som ett positivt exempel som gjort en så kallad u-sväng: Brasilien.

– Brasilien är ett stort och inflytelserikt land och det som hänt där är en typisk u-sväng. Det fanns först en stark autokratiseringsprocess under Bolsonaro. Men sedan han förlorade mot Lula i presidentvalet för cirka ett år sedan så har mycket blivit bättre. 

Hur den processen gick till analyseras närmare i ett eget avsnitt i rapporten, då den kan ge tydliga exempel på hur det går att vända en autokratisk utveckling. Inte minst menar rapportförfattarna att det är viktigt under ett år som 2024, som har kallats ett supervalår. Hela 60 av världens länder går till val, och av dem är hela 31 i en autokratiseringsprocess, medan bara 3 rör sig i en demokratisk riktning. Val, förklarar rapporten, är ”kritiska händelser” där både negativa och positiva trender kan brytas.

– Vi har sett att val kan fungera som en katalysator för förändring till det bättre, men de kan också användas för att förstärka och legitimera en autokratiseringsprocess. Det faktum att regeringar underminerar valmyndigheters självständighet i 23 av de länder som håller val under 2024, inklusive Indien med 1,4 miljarder medborgare, kan få stora konsekvenser för demokratin i världen, säger Staffan I Lindberg i pressmeddelandet om rapporten. 

Trump kan underminera demokratin

Men även i länder som till ytan ser ut som stabila demokratier så kan valet få en stor betydelse, till exempel i USA.

– Donald Trumps tidigare mandatperiod som president underminerade amerikansk demokrati. Hans retorik och handlingar, från att stämpla motståndare som ’ohyra’ till att hota justitiedepartement och journalister, visar på ett farligt mönster. En andra mandatperiod för Trump kan visa sig förödande för demokratin i USA, fortsätter Staffan I Lindberg.

Så hur gick det till när Brasilien vände utvecklingen? Rapporten nämner flera faktorer såsom en opposition som gick i allians mot den sittande, autokratiska, presidenten, ett robust valsystem, ett internationellt stöd från diplomater och världsledare samt institutioner som gjorde sitt jobb när Bolsonaro-anhängare valde att storma kongressen, högsta domstolen och presidentpalatset. 

En viktig faktor var också arbetet mot desinformation. 

Brasiliens valledningsorgan skapade en webbplats för att faktakontrollera information som sprids på sociala medier och för att avvisa falska nyheter om valprocessen. Högsta federala domstolen startade också en utredning om ”digitala miliser”, eller kriminella gäng och grupper på nätet som arbetar mot demokratin. 

Det hela gav ett tydligt utslag i årets rapport. Brasilien sticker ut som det tydligaste positiva exemplet på minskande desinformation.

Desinformation ett verktyg

Generellt så är desinformation en faktor som är tydligt kopplad till både autokratiserings- och demokratiseringsprocesser. Desinformationen brukar minska i länder som demokratiseras samtidigt som polarisering och desinformation brukar förstärka autokratisering. När autokratiseringen väl är igång kan den i sin tur leda till en ökad desinformation. 

”Män­niskor förleds att tro på antidemokratiska ledares falsarier. När dessa väl får makten driver de en demokratiskadlig agenda, ofta med ytterligare falsarier om att demokratin i själva verket förbättras av deras politik”, skriver Staffan I Lindberg i en debattartikel i DN, tillsammans med Mårten Wikforss, fristående kommunikationsrådgivare och Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och författare.

De negativa exemplen är fler än de positiva i rapporten.

Länder där desinformationen ökat de senaste tio åren är också länder som blivit mer autokratiska, såsom Afghanistan, Belarus, Hong Kong, Ungern, Myanmar, Nicaragua, Polen och Serbien. Samtidigt ligger många av de länder som påverkats mest av desinformation från andra länder i Rysslands närområde, såsom Armenien, Belarus, Ungern och Polen. 

Mediefriheten undermineras

Men det finns många faktorer som bidrar till att ett land blir alltmer auktoritärt. 

– En autokratiseringsprocess börjar ofta med att underminera mediefriheten och associationsfriheten. Detta kombinerat med attacker på centrala oppositionsfigurer, kanske genom anklagelser om korruption och fängslande, berättar Martin Lundstedt.

Längre fram börjar man underminera även institutioner, såsom domstolarnas självständighet. Det kan handla om hur domare tillsätts och vilket inflytande som högsta domstolen har över vilka  lagar som får träda i kraft till exempel. 

Även yttrandefriheten är något som auktoritära krafter brukar vilja inskränka. Det kan handla om allmänna inskränkningar, men ibland syns det tydligare för kvinnor. 

– Typiskt sett rör det sig alltså om allmänna inskränkningar av yttrandefriheten, snarare än enbart mot kvinnor. Med det sagt kan graden av inskränkning, och sättet det går till, skilja sig åt gentemot män och kvinnor. Afghanistan är ju ett samtida exempel på detta. Yttrandefrihet har begränsats i princip fullständigt, men det är mycket mer repressivt och tar sig ett annat uttryck gentemot kvinnor än män, eftersom kvinnor i princip inte tillåts delta i offentligheten alls.

Mindre fria val

En oroande trend som syns i årets rapport är att inskränkningarna ser ut att gå längre nuförtiden. Tidigare forskning har visat på att det är demokratiska friheter som yttrande- och mötesfrihet som undermineras tidigt i en autokratiseringsprocess. Men nu syns också en försämring på demokratins institutioner. Rapporten visar att 35 länder ser en försämring vad gäller fria och rättvisa val, vilket är en fördubbling under de senaste fyra åren.

– Hittills så har man lämnat valen ganska så intakta. Detta eftersom det är vad människor reagerar på mest, också observatörer från andra länder. Det blir synligt om du manipulerar ett val, men inte lika synligt om du dag för dag inskränker medier lite grann. Det är detta Putin gjorde på tidigt 2000-tal. Oligarkerna som ägde oljefälten var beroende av staten. De visste att staten skulle kunna expropriera oljefälten. Putin såg till att de köpte upp stora mediebolag, som sedan dess styrs via oligarkerna. Allt har gått rätt till, och knappt någon utomstående makt eller någon inom landet reagerar. Men manipulerar man ett val så syns det, säger Martin Lundstedt.

Viktigt valår

Under år 2024 kommer de två viktigaste händelserna för demokratin i världen troligtvis att vara valen i USA och Indien. I USA står det med största sannolikhet återigen mellan Trump och Biden.

– USA klassas ju som en liberal demokrati. Om Biden vinner är det troligt att landet stannar på denna nivå, men att det inte blir sämre. Om Trump vinner kan man vänta sig att det blir sämre, av den erfarenhet vi har. Han kan ju välja att göra något annat, men nutida exempel visar att det troligen kommer att se ut så här ungefär. 

Konsekvenserna kommer att synas för såväl amerikaner som resten av världen. 

– USA:s militära, diplomatiska och  ekonomiska makt och inflytande är ju enormt. Landet kan utöva påtryckningar exempelvis om en auktoritär ledare vill underminera ett val, genom sanktioner till exempel. Men den möjligheten blir ju mindre om en president visar ett totalt ointresse för sådant.