Runt hälften av det livsmedel som kastas utan att förtäras, beror på hushållen. Allt är inte att betrakta som svinn, då en större del av livsmedelsavfallet är oundvikligt, så som skal och annat som inte kan ätas. Men en hel del kastas också i onödan. Enligt Naturvårdsverkets senaste uppskattning rör det sig om 26 procent som hade kunnat ätas (cirka 15 kilo per år person och år). Sammanlagt, i alla led i livsmedelskedjan, slängdes 117 kilo fast livsmedelsavfall per person 2022.

Avfallet från livsmedelsindustrin har reviderats upp jämfört med tidigare år, och uppgår till 29 kilo per person och år – vilket motsvarar 25 procent av totalen. En siffra som är nästan sex gånger mer än vad som beräknats tidigare år, vilket förklaras med att statistiken har blivit mer komplett, inte att det är mer som kasseras.

– Eftersom merparten av livsmedelsavfallet kommer från professionell verksamhet hamnar mer ansvar för att minska matsvinnet på dem som hanterar livsmedel i sitt jobb, säger Johan Hultén, projektledare för Samarbete för minskat matsvinns (SAMS) kansli, som är en del av IVL Svenska Miljöinstitutet i ett uttalande.

”Det går för långsamt”

Livsmedelsavfallet från matbutiker motsvarar nio kilo per person och år, vilket utgör sju procent av totalen. Hotell och restauranger står också för nio procent och tre procent från mat som serveras inom det offentliga. Primärproduktionen, det vill säga jordbruk och fiske, står för 7 procent av det totala livsmedelsavfallet. Christina Anderzén, handläggare på Naturvårdsverkets miljögifts- och avfallsanalysenhet, konstaterar i ett pressmeddelande att minskningstakten går för långsamt. 

− Livsmedelsavfallet ska minska med minst 20 procent per person från 2020 till 2025, hittills har vi sett en minskning på bara tre procent. Det går för långsamt och nu behöver fler göra mer om vi ska nå etappmålet säger, säger Christina Anderzén, handläggare Miljögifts- och avfallsanalysenheten på Naturvårdsverket i ett uttalande.