Mer handel mellan världens länder. Det betonar företrädare för de borgerliga partierna när Syre ställer frågan hur fattigdomen ska bekämpas. Liksom Socialdemokraterna applåderar de EU:s arbete med att teckna frihandelsavtal med andra länder och regioner.

Ceta-avtalet med Kanada som den svenska riksdagen gav grönt ljus i våras har rönt stor uppmärksamhet. Mer i skymundan förhandlar EU med bland annat Indien och länderna i södra Sydamerika.

– Avtalen öppnar dörrar för handel som ger stora fördelar för båda parter. Det är klart att man ytterligare kan stärka miljöaspekter och mänskliga rättigheter, men i det stora hela är vi väldigt positiva till den frihandelspolitik som EU för, säger Maria Weimer, riksdagsledamot för Liberalerna.

Däremot är hon kritisk till att EU i flera fall skyddar sina egna marknader. Tyska solpaneler är ett exempel på varor som skyddas från konkurrens med skyddstullar, italienska skor ett annat.

– Vi ger med ena handen och tar med den andra, säger Maria Weimer.

Från Feministiskt intiativ och Vänsterpartiet var kritiken hård mot Ceta-avtalet. I synnerhet varnade man för att sociala och miljömässiga hänsyn kan få stryka på foten. Yasmine Posio Nilsson, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, tror att det kommer finnas starka skäl att vara kritisk också till de avtal som väntar framöver.

– Handelsavtalen skrivs inte med hänsyn till de fattiga ländernas behov. Vi måste förstå att vi har ojämlika villkor och utgå från det, säger hon.

Yasmine Posio Nilsson menar att vänsterns linje har stöd från miljö– bistånds– och människorättsorganisationer.

– Vi lyssnar på civila organisationer i de berörda länderna, säger hon.

Som regeringsparti accepterade Miljöpartiet Ceta-avtalet, vilket mötte intern kritik. Nu skriver de i sitt valmanifest att EU ska ställa höga sociala och miljömässiga krav i handels- och utrikespolitiken. Språkröret Isabella Lövin, som också är minister för internationellt utvecklingssamarbete, ger inget rakt svar på ifall Ceta-avtalet lever upp till de kriterierna.

– Det finns delar i det som är mindre bra, men vi har också många skrivningar om att det inte ska kunna urholka svensk eller europeisk lagstiftning, säger hon.

För att bidra till global utveckling är det centralt att slå vakt om det så kallade enprocentsmålet, anser Isabella Lövin. Hon pekar på Moderaternas skuggbudget där summan för bistånd inte når upp till det sedan länge fastlagda målet om en procent av bruttonationalinkomsten.

Moderaterna själva menar att ett effektivt bistånd inte kan bygga på enbart god vilja, utan ska leverera resultat. De menar att det krävs tydlig ekonomisk styrning och kamp mot korruption. Maria Weimer instämmer, även om Liberalerna liksom de andra borgerliga småpartierna också står bakom enprocentmålet.

– Vissa insatser kan man helt enkelt inte göra om de inte går att utvärdera, säger hon.

Hon tycker att det behövs en medvetenhet om att bistånd ibland kan göra mer skada än nytta, till exempel genom att förstärka klansamhällen eller andra negativa maktstrukturer.

– Det finns en naivitet och okunnighet idag, säger hon.

Vissa skillnader finns i den inriktning partierna vill se på biståndspolitiken. Liberalerna trycker på vikten av demokratibistånd som stöd till fristående journalister och människorättsaktivister, Vänsterpartiet betonar sexuella och reproduktiva rättigheter. Centerpartiet och Miljöpartiet lyfter båda fram klimatinvesteringar.

– Vi måste alla hjälpas åt för att världens fattiga ska kunna resa sig på ett miljömässigt hållbart sätt. Om vi misslyckas med det kommer vi se krig, konflikter och migration som också påverkar oss, säger Isabella Lövin.

Att sälja vapen till diktaturer är inte förenligt med en politik för global utveckling, menar Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ. En ny vapenexportlag klubbades i riksdagen i vintras, men har kritiserats av fredsorganisationer för den klausul som kan medge försäljning till diktaturer om det finns ett säkerhetspolitiskt intresse.

Miljöpartiet ser den nya lagen som en framgång, även om också deras linje är ett totalstopp för försäljning till diktaturer, vilket de slår fast även i årets valmanifest. Där lovar de också att driva på för ett internationellt förbud mot autonoma vapen, det vill säga vapen som när de väl har aktiverats kan välja och bekämpa mål utan mänsklig inblandning. Vilka förutsättningar som finns för att få ett sådant förbud på plats är Isabella Lövin osäker på.

– Det är svårt att säga. Men det är nog lättare nu, innan autonoma vapen har börjat användas i någon större skala, säger hon.