Barn med funktionsnedsättning löper fyra gånger så stor risk att utsättas för våld jämfört med andra barn och värst drabbade är flickorna. Det uppger FN:s barnfond Unicef.
VÄRLDEN – Barn med funktionsnedsättning tillhör samhällets allra mest marginaliserade grupper. Och risken för exkludering och diskriminering ökar när samhället ser funktionsnedsättningen innan man ser barnet, säger Georgina Thompson vid Unicef till IPS.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, lever 15 procent av världens befolkning med någon form av funktionsnedsättning, vilket gör att gruppen utgör världens största minoritet. Nyligen samlades fler än 700 representanter för olika organisationer, företag och myndigheter vid ett stort möte i London, där den systematiska diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning stod på dagordningen.
– Det är allas ansvar att skapa en mer jämlik värld där barn med funktionsnedsättningar ges samma möjligheter som andra barn, slår Georgina Thompson fast.
Vid mötet undertecknade fler än 300 organisationer och myndigheter en handlingsplan som syftar till att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska tillämpas. Genom undertecknandet av handlingsplanen förbinder sig aktörerna att arbeta för en ökad inkludering.
Värd för mötet var Kenyas och Storbritanniens regeringar, tillsammans med organisationen International Disability Alliance. Några av de frågor som diskuterades var behovet av lagar som ger personer med funktionsnedsättning juridiskt skydd, samt behovet av att alla får tillgång till tekniska hjälpmedel.
Kvinnor och barn med funktionsnedsättning drabbas särskilt hårt av diskriminering, och det är betydligt vanligare att kvinnor har en funktionsnedsättning jämfört med män. Andelen bland kvinnor är 19 procent, respektive 12 procent bland männen, vilket framgår i en rapport som presenterats för FN:s generalsekreterare.
Flickor med funktionsnedsättning går i betydligt lägre utsträckning i skolan jämfört med pojkar – och de löper även en högre risk att utsättas för sexuellt våld. Storbritanniens biståndsmyndighet uppger att dödligheten för barn som har en funktionsnedsättning kan vara så hög som 80 procent i länder där barnadödligheten för andra grupper har minskat kraftigt. Företrädare för organisationer bekräftar de stora risker som i synnerhet kvinnor och barn ställs inför.
– Kvinnor är särskilt drabbade av diskriminering och våld, säger André Félix vid European Disability Forum, till IPS.
A.H. Monjurul Jabir är ordförande för en grupp inom FN-organet UN Women som arbetar för kvinnor med funktionsnedsättning och han menar att det krävs tydliga satsningar med fokus på jämställdhetsarbete.
– Vår strategi att ge stöd till UN Womens personal och andra viktiga aktörer som gör det möjligt att förverkliga full inkludering och deltagande från kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, säger A.H. Monjurul Jabir.
Georgina Thompson vid Unicef menar att det behövs fler investeringar i de hjälpmedel som barn kan vara i behov av.
– Vi måste öka utvecklingen och produktionen av stödutrustning, som hörapparater, rullstolar, proteser och glasögon, så att barn med funktionsnedsättningar från en tidig ålder kan känna sig kompetenta. I låginkomstländer har endast mellan 5 och 15 procent av dem som har behov av sådana hjälpmedel tillgång till det.
Beräkningar gör gällande att 80 procent av den globala befolkningen som har funktionsnedsättningar bor i utvecklingsländer. Georgina Thompson säger att även humanitära satsningar måste bli mer inkluderande.
– I nödsituationer ställs barn med funktionsnedsättning inför dubbla utmaningar. I samband med konflikter eller naturkatastrofer drabbas de av samma faror som andra barn, men de utsätts även för fler hinder, som begränsad framkomlighet, svårigheter att fly undan faror – och de fördomar som gör att de kanske inte får tillgång till den nödhjälp de har behov av.
Enligt FN-organet Unesco går nio av tio barn med funktionsnedsättning i utvecklingsländer inte i skolan.
– Vi måste se till att utbildningen blir inkluderande. Exkluderingen av barn med funktionsnedsättning kan samtidigt kosta ett land upp emot fem procent i minskad BNP, genom inkomster som går förlorade, säger Georgina Thompson.
