Hälften av de 60 länder som håller nationella val i år är på demokratisk tillbakagång. Det visar V-dem-institutets senaste demokratirapport. Valen i sig kan också fungera förstärkande för negativa trender, men också bli vändpunkter och staka ut en ny riktning.
Världen fortsatte även under 2023 att utvecklas i en mer autokratisk riktning. Enligt årets rapport från V-dem-institutet vid Göteborgs universitet så var hela 42 länder i rörelse åt ett mindre demokratiskt håll. Räknar man på hur stor del av världens befolkning som just nu bor i länder som klassas som autokratiska så syns en betydande försämring. 71 procent av jordens befolkning bor i autokratier, en drastisk ökning jämfört med 48 procent för tio år sedan. En roll i detta har Indien, världens folkrikaste land, som för några år sedan gick från att klassas som en elektoral demokrati till en elektoral autokrati.
Fakta: Indelning i olika kategorier
V-dem delar in världens länder i fyra kategorier på en skala demokratisk – autokratisk. Även inom kategorierna finns en flytande skala där länder skiljer sig åt i hög utsträckning.
Liberal demokrati: Har ett demokratiskt fungerande valsystem och det finns en maktfördelning där domstolar och den lagstiftande makten (parlamentet) fungerar som en begränsning för den exekutiva makten. Här finns även skydd för civila rättigheter och likhet inför lagen.
Elektoral demokrati: Fria och rättvisa val med flera partier finns och det finns en tillräckligt hög grad av rösträtt, yttrandefrihet och organisationsfrihet.
Elektoral autokrati: Det hålls val till den exekutiva makten, men valen är inte tillräckligt fria och rättvisa. Otillräcklig nivå för yttrandefrihet och organisationsfrihet.
Stängd autokrati: Inga val hålls för den exekutiva makten. Avsaknad av fundamentala demokratiska faktorer, såsom yttrandefrihet, organisationsfrihet och fria val.
Mellan de två demokrati- och autokrati-kategorierna finns också en gråzon, i de fall det är svårare att klassificera länder som den ena eller andra kategorin.
Källa: V-dems Demokratirapport 2024– Den demokratiska tillbakagången är särskilt märkbar i Östeuropa och Syd- och Centralasien, medan Latinamerika och Karibien går emot den globala trenden och blir alltmer demokratiska, säger professor Staffan I. Lindberg, föreståndare för V-Dem-instutet, i ett pressmeddelande.
31 av de 60 länder som håller val under 2024 visar på en demokratisk tillbakagång, medan bara 3 visar på en demokrati som stärks. De övriga 26 är relativt oförändrade. Men även i länder som till ytan ser stabila ut så kan valet få en stor betydelse, till exempel i USA.
– Donald Trumps tidigare mandatperiod som president underminerade amerikansk demokrati. Hans retorik och handlingar, från att stämpla motståndare som ’ohyra’ till att hota justitiedepartement och journalister, visar på ett farligt mönster. En andra mandatperiod för Trump kan visa sig förödande för demokratin i USA, säger Staffan I. Lindberg i pressmeddelandet.
I årets rapport ses även en ny och oroande trend. Tidigare forskning har visat på att det är demokratiska friheter som yttrande- och mötesfrihet som undermineras tidigt i en autokratiseringsprocess. Men nu syns också en försämring på demokratins institutioner. Rapporten visar att 35 länder ser en försämring vad gäller fria och rättvisa val, vilket är en fördubbling under de senaste fyra åren.
– Vi har sett att val kan fungera som en katalysator för förändring till det bättre, men de kan också användas för att förstärka och legitimera en autokratiseringsprocess. Det faktum att regeringar underminerar valmyndigheters självständighet i 23 av de länder som håller val under 2024, inklusive Indien med 1,4 miljarder medborgare, kan få stora konsekvenser för demokratin i världen, säger Staffan I. Lindberg.
Även i Sverige finns några indikatorer på en nedåtgående trend, som till exempel minskande konsultation inför viktiga beslut och en ökad förekomst av hatisk retorik från politiska partier.
– Det är oroväckande tendenser till försämringar av demokratins byggstenar, men de är ännu så pass små att de inte ger utslag på våra demokratiindex. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning finns anledning till oro även för svensk demokrati, säger Staffan I. Lindberg.