I medier framställs DCA, det tioåriga bilaterala försvarsavtalet med USA, som om det ingick i Natomedlemskapet. Vilseledande – DCA är något annat, skriver Johanna Deinum.
DEBATT. I fredags stod det i DN en artikel av Hans Rosén med rubriken ”Natomotståndarna laddar om efter Ungerns ja”. Rubriken och artikeln måste ha varit valda medvetet för att vilseleda.
Man kan mycket väl vara positiv till ett medlemskap i Nato, en kollektiv säkerhetsorganisation, men ända helt vara emot ett tioårigt bilateralt DCA-avtal mellan USA och Sverige. Ett avtal där USA ges tillträde och suveränitet till 17 baser och obegränsad tillgång till hela Sverige vad gäller luft, hav och land. DCA-avtalet är helt skiljt från medlemskap i Nato.
USA kan därmed, utan att Sverige har insyn i vilka vapen som lagras på dessa 17 baser runtom i landet, i princip även placera ut kärnvapen, även i fredstid. USA:s krigsmakt meddelar aldrig om de har kärnvapen eller ej på baser eller fartyg med mera.
Den 2024-01-31 överlämnades en interpellation 2023/24:408 om beslutsprocessen kring DCA-avtalet till försvarsministern. Men interpellationen blev återtagen 2024-02-12, två dagar innan sista svarsdatum. Så det blev ingen debatt i demokratisk anda i riksdagen.
