Israels agerande i Gaza – snarare än deras låtar – borde strida mot EBU:s värdegrund.
Jag börjar filma tv-skärmen någon minut innan de sista poängen ges i Eurovision Song Contest i Liverpool 2023.
”Sweden, the public has given you…. ”, säger programledaren och tar en irriterande lång paus innan han säger ”twohundred–” Och därefter hörs ingenting från tv-skärmen då jublet från oss framför den blir för stort.
Vi är kanske tio personer i min kompis Tims vardagsrum i Malmö och vi vet att poängen är tillräckligt hög för att betyda att vi vunnit. Och genast börjar några av oss skandera ”It’s coming home, it’s coming home!”.
När vi månader senare får veta att Eurovision 2024 ska anordnas just i Malmö där vi bor börjar vi prata om att köpa biljetter.
Men sedan kommer 7 oktober då 1000 medlemmar av terrorgruppen Hamas går in i Israel och attackerar kibbutzer, moshaver och en musikfestial med resultatet att över 1400 personer blir brutalt dödade och att 240 israeler tas som gisslan.
Och Israel svarar med att attackera Gaza vilket FN nu beräknar har lett till att över 29 500 personer dött. Israels blockad har också lett till en desperat humanitär situation i Gaza då det råder akut brist på mat, vatten, el, medicin och bränsle.
Sydafrika har även anmält Israel till den internationella domstolen i Haag som meddelat att Israel bland annat måste vidta alla åtgärder för att förhindra folkmord och tiden är nu inne för Israel att rapportera vad man gjort för att undvika detta.
Trots den pågående utredningen uppger dock europeiska radio- och tv-unionen EBU som arrangerar Eurovision att Israel ska få vara med och tävla eftersom de menar att Eurovision är en tävling mellan public service-bolag och inte mellan regeringar.
När EBU förra året portade Ryssland från tävlingen skrev de dock i ett pressmeddelande att man var orolig att ett ryskt bidrag skulle skada tävlingens rykte ”i ljuset av den aldrig tidigare skådade krisen i Ukraina”.
Och Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio och styrelseledamot i EBU, sa att Eurovision är ett opolitiskt evenemang – men att det finns gränser. Och att ett ryskt deltagande inte är förenligt med EBU:s värdegrunder.
DN:s ledarredaktion understryker att Gazas situation skiljer sig från Ukrainas bland annat eftersom Hamas attack den 7 oktober var det som fick Israel att attackera Gaza och då Gaza till skillnad från Ukraina styrs av en terrorgrupp.
Hynek Pallas skriver i GP att det vore fel att hindra israeler i allmänhet från att delta i kulturutbyten.
Och Hanne Kjöller skriver i DN att de som är för en bojkott också borde uppmana Hamas att släppa gisslan.
Det ryktas nu även att EBU kommer diskvalificera Israels bidrag för att deras låtar är för politiska.
Men håller inte de flesta som är för ett uteslutande med om att det finns skillnader mellan Ukraina och Gaza, att israeler i allmänhet inte bör portas och att Hamas ska släppa gisslan?
Och handlar inte kravet snarare om att Israel dödar civila i en omfattning som inte är proportionerlig och att det vore rimligt om detta, snarare än Israels låt, stred mot EBU:s värdegrund?
Kriget mellan Israel och Hamas har i alla fall fått mig att tappa lusten för Eurovision. Filosofen Immanuel Kant menade att man bara ska tillåta handlingar som man skulle vilja ha upphöjda till allmän lag.
Och att ett land som utreds för folkmord i Internationella domstolen i Haag inte ska få delta i Eurovision, det är en regel som jag tycker borde gälla för alla länder alltid.
Så svårt tror jag faktiskt inte heller att det skulle vara för Eurovision att motivera och upprätthålla den regeln.
Uppdatering 2024-03-04 09:32: Efter att texten publicerades har Israel meddelat att de går med på att ändra i texten till ”October rain” och tona ner referenserna till Hamas terrorattack.
